Det stora i det lilla

Tre påsar nötkräm om dagen är allt som krävs…

2011-12-12T19:37:00.001+01:00

…för att ett barn som lider av undernäring ska kunna överleva.

Det pågår en tyst katastrof. En katastrof som varje dag dödar 21 000 barn under fem års ålder. De flesta barnen dör av näringsbrist, diarré eller andra sjukdomar. De dör av orsaker som med enkla medel skulle kunna förebyggas. Det som saknas är vaccin, medicin, rent vatten och näringsriktig mat. Saker som UNICEF kan leverera. Saker som vi tillsammans kan leverera.

Den här bloggposten är mitt sätt bidra. För i och med att jag publicerar den här bloggposten blir inte bara fler uppmärksammade på den tysta katastrofen utan dessutom innebär det att re:member skänker sex påsar av den nötkräm som UNICEF använder vid behandling av undernärda barn. Tre påsar nötkräm om dagen är för att ett barn som lider av undernäring ska kunna överleva.

Har du också en blogg och vill göra något viktigt i jul? Hämta bloggmaterial här! Tillsammans räddar vi barns liv.
Ps. Vill du köpa fältprodukterna som räddar barns liv, besök UNICEFs gåvoshop. Du kan välja ett snyggt gåvobevis designat av bland annat Tove Styrke eller Elsa Billgren att ge bort i julklapp.

En väldigt bra film…

2011-11-16T11:20:00.000+01:00

…som jag skrev om för någon dag sedan i inlägget Djupt försjunken och filmen var om Temple Grandin. Om ni vill höra henne själv föreläsa så kan ni gå in och lyssna här nedan. Väldigt intressant!

Temple Grandin TED

Om att börja dagen..

2011-11-16T06:05:00.000+01:00

Snatam Kaur Long time sun

..med något vackert, slå an tonen, hitta andningen, finna djup…
När jag för några jaja numera har det blivit rätt många år sedan, kontinuerligt ledde yogaklasser, så var det just med den här sången som vi avslutade passet med. Så fort jag hör den så blir jag glad och det är intressant att upptäcka att kroppen minns och svarar.
Ha en härlig onsdag! Själv så ska jag gå på utflykt med ett gäng stolta ryggsäcksbärande 2½ åringar.

Om tid..

2011-11-15T07:37:00.001+01:00

…som går snabbt.

Jag är just nu inne i ett snabbt tempo, åtminstone känns det så. Svisch så var helgen över, svisch så var måndagen ett minne blott, en lång arbetsdag som fladdrade förbi stundtals i ilfart. Nu är det tisdag och den här dagen ska jag redan nu bestämma mig för, ska gå i maklig fart. Så att jag hinner tänka tankar klart hinner reflektera.

Förra veckan fyllde hela familjens lilla kelgris 3 år. Vi packade i flera små paket ,saker som stod på önskelistan och skickade iväg med posten, numera är det lite för långt att bara komma förbi sådär. Vi fick ett mms från hennes mor & far med bild på lycklig paketbärande sötnos påväg hem från posten. I söndags hade hon kalas för vänner med föräldrar i en park där dom bor. Utomhusgrillning i november med fiskdamm! Underbart!

I helgen har vi firat maken som fyller år just idag. God middag tillsammans med dotter & son och massor av prattid. Det var underbart! Nu tror jag att jag ska gå till jobbet…ja så får det bli!

Ha en skön tisdag!

Bloggskriv

2011-11-09T08:12:00.001+01:00

Tänk vilken lång höst! Jag kan inte låta bli att kommentera det varje dag, igår såg vi till och med solen och bara njöt i fulladrag. Nu är det fantastiskt härligt att ha ett jobb där man kan, får och ska vara ute mycket.

I arla morgonstund tog min dotter S den här bilden när hon var på morgonpromenad med sin vän J. Jag tycker att den är så vacker så jag har lånat den. Själv var jag inte ute då…men var precis på väg upp ur sängvärmen. Det blir svårare och svårare att lämna värmen under täcket ju kallare det blir ute….? Jo, för att sova riktigt gott måste fönstret vara på glänt under natten.

Just ja, jag skulle ju berätta om bloggskriv. Sen cirka en månad tillbaks, så skriver min kollega och jag på vår förskolegruppsblogg. Det är en stäng blogg, så enbart föräldrar, mor-& farföräldrar och andra nära får läsa och se på bilder.Vilken höjdare det är! Lätt för oss att skriva några rader om dagen som har varit, lätt för föräldrar att ta del av när de har tid. De kan även titta där med sina barn och prata om bilderna och det deras barn eller gruppen har gjort. Mumma!

Vi kom överens med föräldrarna om att vi inte skulle ha bilder på barnens ansikten, så att de skulle komma ut i cyberrymden. Däremot bilder på håll eller där man ser att barnen gör något men inte ser vilka barn det är. Just det kändes lite svårt i början…hur skulle det bli då? Vi är vana att dokumentera men då syns det alltid vilket barn det är på bilden.

Det har visat sig att det är precis perfekt!! Nu ser man aktiviteterna ur barnets perspektiv, det vill säga går in i deras perspektiv, på deras nivå. Fokus blir lärandet, nice!

Barnens fynd, en utflyktsdag.:0)

Fortfarande höst..

2011-11-06T14:42:00.001+01:00

..och jag njuter i fulladrag för att det är snöfritt ca 10+°. Nu har de flesta löv precis släpp sitt grepp om träden och ligger och prasslar på marken.

Höstpromenaden idag på en lövbeströdd skogsväg gav vila för själen och massor av syrerik luft. Maken och jag hann prata om allt som vi inte har hunnit med att prata om då han har varit borta på jobb en längre tid. Helgen har bjudit på skön närvaro och samvaro samt laddning av batterierna. En liten plan angående påsken börjar ta form och lite jultankar också…men allt i ett makligt tempo.

Nu blir det bastubad och sen…jaa det får vi se då.

Ha en skön söndag!

Om att må bra…

2011-11-05T13:49:00.001+01:00

..jaa, så skönt det är!

Min kur med penicillin är över och jag känner mig äntligen pigg igen. De första dagarna var katastrof! Trött trots att jag sov, jag vaknade mitt i natten och var sååå otroligt trött men kunde inte somna om på ett tag för hjärnan var på full speed. Jag minns att jag tänkte -men låt mig somna NU…Jag tänker att det berodde på medicinen. Men nu är det bra igen så jag ska bara njuta!

För lite mer än en vecka sedan så var det en jätteintressant artikel och rätt läskig också i SvD om socker och fett. Om du inte har läst den, gör det! När jag läste den kom jag att tänka på just det här inlägget Om den största hälsovinsten inne hos Susanna. Slutorden har fastnat i mitt huvud förmodligen, för att jag själv har tänkt liknande under den tid som jag strävade mig ut ur min utbrändhet

Så varje gång det känns lite motigt att snöra på mig löparskorna så tänker jag att det utöver att hjälpa mig komma i de fina kjolarna och hjälper mig orka allt jag vill orka idag, även ger mig lite mer tid att leva. Det är inte illa!

Alla helgons dag/Jag minns

2011-11-04T07:47:00.000+01:00

Det är det första fredagstemat i November och det är härliga, glada Pettas som är värdinna. Välkommen!

Jag försöker att minnas något personligt om den här dagen men kan inte komma på något alls. Jo, jag vet ju om att det är den dagen då vi tänder ljus och ägnar våra tankar åt de kära som inte finns med oss längre. Jag vet också att den här dagen betyder mycket för många. Men för mig…har den nog aldrig gjort det.

Min fina pappas grav har jag nog aldrig tänt ljus på den här dagen…låter det konstigt? Det beror på att jag bor så långt ifrån den så jag har besökt graven vid andra tillfällen.

Jag har aldrig sörjt för just det, för jag vet att han finns där jag är. Jag har pratat med honom i mina tankar när jag har behövt tröst eller råd. Jag brukar tända ljus när jag besöker en kyrka och sända en varm tanke till honom men även till min mormor & morfar…

Så den här dagen är för just mig en helt vanlig arbetsdag.

Nilla,
Desiree,
Annika,
Erica
Saltis
Musikanta
Inga-Britt
Helena
Olgakatt
Bejla
Pettas
Lotta
Ewa
Victoria
Malin
Magdalena

Doft

2011-11-02T07:23:00.001+01:00

I fredags när jag gick på ICA för att handla fredagsmat, jag stod vid fiskdisken och funderade på vad som skulle med hem…Helt plötsligt så kommer jag på mig själv med att tänka på julen. Jag tänker på allt gott man kan äta då, på ljus och värme. På familjen och släkten.....

Konstigt!? Varför just där och precis då en helt vanlig rätt mild eftermiddag i oktober. Ja det tyckte jag i alla fall tills jag vände mig om såg att jag stod nära en hel vagn med nygräddade lussebullar som spred juldofter.

Jag köpte inga lussebullar nänä, det är förtidigt MEN väl pepparkakor. De den goda Gorgonzola Dolce som jag precis köpt på vår nya och fina ostbutik Bonne Vie i centrum fick bli mitt före-julen-godis.

Men egentligen är…

2011-10-31T05:32:00.001+01:00

….klockan…

Jag kan slå vad om att det nu kommer att följa en tid då jag och många runt omkring mig kommer att säga så.

Jag tycker att det är lite konstigt att vakna 20 minuter före 05.00 och känna att det nog är tid att stiga upp. Jo, jag är trött, men jag kan ju ligga och dra mig en bra stund till….det är ovanligt på måndagmornar eftersom jag alltid börjar tidigt.

Men egentligen är klockan tjugo i sex vilket min kropp är inställd på som en dagsattvaknatid.

Ska bli spännande att se hur den här veckan blir.

Poesi…

2011-10-30T07:20:00.001+01:00

…

Idag vill jag att ni som inte såg säsongsstarten av Så mycket bättre ska lyssna på Lalehs version av Tomas Ledins Just nu. Låten fick en nerv och en känsla som jag aldrig har hört förr. Laleh, du är helt fantastisk!

Svenskt underhållningsprogram från 2011. I åtta delar. Artisterna Eva Dahlgren, Tomas Ledin, Lena Philipsson, Mikael Wiehe, Laleh, E-type och Timbuktu ska under sju dagar bo tillsammans. Artisterna får en dag var när övriga deltagare turas om att tolka dennes låtar. Det blir också intervjuer och samtal kring deras karriärer. Säsongsstart. Del 1 av 8.

Laleh–Just nu, Tomas Ledin

Njut av dagen!

ps. Klockorna har ställt om sig själva! Både min väckarklocka och mobilen. Så nu kan jag vara lugn inför morgondagen.

Så var det dags…

2011-10-29T06:23:00.001+02:00

…igen att ställa tillbaka klockan en timme. I natt sker det och jag som börjar jobba i ottan varje måndagmorgon blev riktigt glad för det igår när en vänlig kollega upplyste om att vi får sovmorgon då.

Men nu precis just nu när det är lördagsmorgon och jag sitter och läser tidningen OCH klockan bara är 5.30 så inser jag att någon skön sovmorgon blir det inte för mig på måndag. Men jag kommer att hinna läsa tidningen mer genomgående än jag brukar hinna, jag kommer att kunna ha långfrukost med maken innan han tar flyget till veckans jobb, Den där timmen kommer att förgylla men med annat än med sömn.

Vintern som sådan är både hatat och älskat här hos mig. Om vintern var en skön, klar och solig dag med snö direkt och helatiden…nemas problemas. Men slask och kaos och snö på tvärsan, det har jag svårt för. Då gör det mig riktigt glad att det i morgontidningen idag står att årets första snöoväder låter vänta på sig, tack för det! I helgen och nästa vecka väntas milda temperaturer. Yezz!

1975

2011-10-28T01:41:00.000+02:00

HeLena är den som står för den här månadens tema som jag tyvärr inte hunnit vara med på mer än lite kort om Astrid Lindgren. Men idag ska jag ta mig tid och minnas tillbaka för denna sista fredag i oktober år 2011 så är fredagstemat detta. Året nittonhundra?? Välj själv ett år från nittonhundra talet. (Vad hände då, vad var modernt, vad åt vi etc...?) Du bestämmer själv vad du vill berätta om från det året.

Jag minns tillbaka till 1975 , ett år fyllt av olika val som resulterade i att det blev det år som jag tog ett stort beslut och gjorde den långa resan från min hemstad i norr till jobb söderut. Om den flytten skrev jag i Tänker just nu på i december förra året. Det var faktiskt precis den här tiden 1975 som jag kom ner till storstan, så pirrig jag var! Alldeles i början av november, alltså nästa vecka för 36 år sen! Jisses Amalia vad tiden går fort! så började jag att jobba inom det yrke som jag sedan dess har haft och fördjupat mig i mer och mer för varje år.

Nazareth–Love Hurts

Musik var viktigt även då och jag lyssnade på en salig blandning av Nasareth, Gloria Gaynor, 10 CC, Björn Skifs och mina absoluta favoriter Creedence clearwater revival. Hade då varit nu vad det gäller att lätt ha musik i öronen mest hela tiden, så vet jag att jag hade lyssnat på musik ännu mer än jag gjorde.

1975 fick jag den här skinnjackan av min mamma. Den lever faktiskt fortfarande och bärs av en av mina döttrar. Den är sjuktsnygg! OCH tyvärr bara storlek 34! Annars så hade egomamman inte släppt den.

Bilden högst upp då? Ja, vad åt man? Det här är faktiskt den enda maträtten från just det året som jag minns. För den gjorde jag och förmodligen så fick jag hjälp av min snälla mamma, till.min avskedsfest för kompisarna.

Vi använde fryst smördeg som vi kavlade ut lite lätt, sen bredde vi senap på degen. Vi knaperstekte köttfärs och kryddade så att den blev stark och god. När den hade svalnat så la man den i en hög på den ena sidan av degen och på detta kokt ägg som finhackades + riven ost. Så vek man över deg som ett lock. Med gaffel fäste man ihop degen, penslade med ägg och skjuts in i ugnen. Med sallad till var det en höjdare!

Jaa, det här var en del av mitt 1975. Så roligt att titta tillbaka, tack HeLena för detta! Nu måste jag se mig omkring hos alla andra fredagstema bloggare.

Ha en skön fredag!

Övriga fredagstema bloggare är

Nilla,
Desiree,
Annika,
Erica
Saltis
Musikanta
Inga-Britt
Helena
Olgakatt
Bejla
Pettas
Lotta
Ewa
Victoria
Malin
Magdalena

Djupt försjunken…

2011-10-26T21:13:00.001+02:00

..i en jättebra film har jag varit i kväll. Jag hade inte en aning om att filmen skulle vara så här bra! Se den! Temple Grandin vilken människa!

Om filmen kan man läsa, En biografi om Temple Grandin, en autistisk kvinna som kämpade sig igenom skolan för att bli en framgångsrik vetenskapsman och djurrättsaktivist. Hon arbetade för djuren och konstruerade anläggningar för en humanare djurhållning.

Meducin…

2011-10-25T10:31:00.001+02:00

Erato - Call Your Girlfriend

…kanske kuckelimuck varianten så bra och livgivande, ljuvligt!

Lyssna!

Jag har i några dagar haft värsta hvdvrken som övergick i feber med hvdvrk och värk i kroppen. Nu vet jag att jag fått bihåleinflamation…usch, ajaj! Ska till läkaren och hoppas få medicin så att jag blir befriad från hvdvrken och knastret from h*#%%.

Bara sol hos mig

2011-10-14T15:08:00.001+02:00

just nu!

På jobbet har vi pratat en del om att det vore väääldigt skönt att åka iväg till solen och värmen precis just nu. Vila upp efter en intensiv höst och få D-vitaminer inför vintern.

En liten minisemester har jag och C i alla fall. Vi besöker vårt barnbarn och då laddar vi verkligen batterierna. Sen har vi sån tur att vädret här nere i Helsingborg har visat sig från sin allra bästa sida idag när vi tog en lånpromenad och bara njöt av varandra och den fina omgivningen. Joo, det var en som badade! Jag tycker att det är strongt gjort att hoppa i utan att vara uppvärmd av bastu.

Jag hinner just nu tyvärr inte vara med på fredagstemat men jag såg att HeLena som är värld nu har valt Astrid Lindgren som tema just den här fredagen. Det kan jag inte motstå. Astrids känsla för barnet är unikt och helt fantastiskt! De här raderna ifrån henne har cirkulerat på facebook och dem lämnar jag vidare till er alla.

Njut av helgen och av varandra, det ska vi göra!

KRAMAR!

Fullmåne

2011-10-12T07:06:00.001+02:00

Inte undra på att jag hade ovanligt svårt att somna igårkväll! Låg och vred mig och funderade på om det kunde vara på grund av den kopp kaffe som jag drack vid tre tiden? Men nu när jag drar ifrån gardinerna så ser jag en fullmåne som är stor och lyser klart som en gatlykta utanför vårt sovrumsfönster.

Reslust

2011-10-08T10:00:00.001+02:00

Fick ett sms från en vän som just nu är i Nice, där hon sitter på en terass äter frukost och blickar ut över medelhavet. Mmmmmm!

Vill också!

Nice! drömmer just nu om att åka iväg till sol, sol, sol god mat, museum….

1004!

2011-10-07T07:06:00.001+02:00

Jag hinner ju inte skriva här så mycket just nu, som du kanske märker.

Men när jag bläddrade runt på min bloggersida så ser jag plötsligt att jag har skrivit 1004 inlägg sen starten för fyra år sedan! Det gör mig både förvånad och glad….inte undra på att jag faktiskt lider så smått när jag inte har tid att skriva av mig här.

Ha en skön helg!

Ett total missat…

2011-10-06T19:08:00.001+02:00

..ÄNTLIGEN!

Idag var min jobbförmiddag uppstrukturerad i en timmes intervju av mig och kollega om barns första språk, det där dom pratar med hela sin kropp och sina ögon. Som mammor och pappor lär sig snabbt och gör dom inte det så blir det riktigt jobbigt för det lilla barnet. Vi pedagoger som arbetar med de yngsta på förskola behöver kunna det här icke verbala språket som är rätt unikt för varje barn. Vi gör precis som föräldrarna också gör när vi förstår det, vi verbaliserar barnets vilja. Förstår vi inte, så blir barnet frustrerat men om vi förstår så blir det så bra! Om detta kan jag/vi prata i en hel evighet om.

Sen ilade jag snabbt iväg till nästa möte….kanske det var därför som jag totalt missade att Tomas Tranströmer blivit tilldelad årets Nobelpris i litteratur. Fantastiskt! En svensk!

Jag som skrivit om synkronisitet flera gånger borde väl ha förstått att den lapp med en snabbt nedskriven dikt som ramlade ur den anteckningsbok som jag raffsade med mig på en av mina utbildningsdagar i helgen, då mitt block blivit kvar i en annan lokal. Den lappen hade Tomas Tranströmers namn längst ner…På lappen hade jag skrivit ned en dikt som jag hittade i en tidning för flera år sedan och som talade direkt till mig.

Det är det enda som jag verkligen vet att jag har läst av honom, spännande att se om jag nu kanske får något tips på annat som han har skrivit som väcker lusten att läsa.

"Inom mig bär jag mina tidigare ansikten som ett träd har sina årsringar.
Det är summan av dem som är ”jag”.
Spegeln ser bara mitt senaste ansikte,
jag känner av alla mina tidigare."

av Tomas Tranströmer.

Pratade…

2011-09-30T21:37:00.001+02:00

…med en vän ikväll och konstaterade att dygnet har för få timmar just nu. Visst gäller det att prioritera och det är det jag gör…trots det så tror jag just nu att det är så att minuterna per timme går lika snabbt som sekunderna gör och timmarna som minuterna...det är mycket nu.

När de individuella utvecklingssamtalen var gjorda, åh så roligt det var! så följde dagar då en kollega och jag påbörjade planeringen av en föreläsning om barns inflytande utifrån den reviderade Läroplanen för förskola som ska hållas om två veckor och samtidigt ramlade tankarna om hur vår verksamhet ska presenteras på föräldramötet på tisdag. Det är kul när allt som har varit i huvudet trillar ner och blir konkret och riktigt bra!

Sen i torsdags går jag modul två av Jesper Juuls seminarieledar utbildning. Den är otroligt inspirerande och jag får förutom Jesper själv möta så otroligt intressanta människor. Vilken tur jag har!

Förutom detta så har Stockholm bjudit på en fantastisk dag, där jag långsamt kunde gå från söder genom Gamla Stan bland turister i massor och i sommarvärmen, rent gudomligt!

Fredagsmys…

2011-09-17T09:09:00.001+02:00

…med minnen från förr.

Nu bara måste jag få beklaga mig och tycka lite synd om mig själv. Jag som verkligen är igång med träning och känner alla positiva effekter som jag har väntat på…men så har jag haft känningar i höften och rumpan och lite ner i ena benet till och från sen i somras. Smolk i bägaren, men eftersom det kommit och gått så har jag tänkt att det ger nog med sig. Men icke! Efter 4 utbildningsdagar då jag satt ovanligt mycket för att vara jag, så var det kört. Jag fick mer och mer ont och vaknade till och med två nätter i rad och kunde inte vända mig i sängen, hjälp!

Nu kunde jag inte invänta eventuell bättring längre. Bokade tid hos en naprapat och gick dit i torsdags. Jag hann tänka att –tänk om det bara är som jag inbillar mig….? Jag kan berätta att jag inbillade mig inte alls. Det var väldigt bra att jag kom innan det blev ännu värre. Han beskrev min kroppshållning med en rörelse som när man vrider ur en disktrasa….höften drog åt ett håll och bröstpartiet åt det motsatta…ena benet var några centimeter längre än det andra. !

Där låg vältränade jag, skrivet med en lätt sarkastisk ton till mig själv, och blev ihop knycklad åt alla håll och kanter. Öm och verkligen med en känsla av disktrasa inuti mitt huvud åkte jag hem och baravar en hel dag. Det tog flera timmar innan jag kände mig ok i huvudet. Kroppen då? Lite öm förmiddagen efter…värre värk än nånsin på eftermiddagen. Kändes som om hela baksidan var ett enda stort blåmärke. Stackars mig.

Jag går idag med små små steg och ordet AJ! sägs mer än en gång. Håller handen bakom ryggen för att hjälpa till att räta upp den. Värst är det när jag har suttit och ska resa mig och gå iväg. När jag väl har gått en bit så är det knappt något problem alls. På måndag ska jag tillbaks till naprapaten. Önskar verkligen att det onda har försvunnit tills dess OCH att jag inte är lika sned längre OCH att det inte blir lika ont igen efter hans behandling.

Fredagsmiddagen som vi hade planerat att äta ute fick bli hemmamys istället. Maken hade en jättebra idé om vad vi skulle äta. Alldeles i början av vår tid tillsammans så gjorde vi den här mackan. Vi tyckte att den var super smarrig då…tyckte vi det nu också??

Vi smör och vitlöksstekte 2 skivor gott bröd,förr var det formbröd som vi använde, så breddes mycket pepparot på bröden, 2 stekta entrecôte lades ovanpå, sen en klick chilibearnaise chilli var det absolut inte då och ovanpå härligheten sparris. Ruccola & tomatsallad med citronolja till.

Var det lika gott? JAAAA!

Ganska roligt blev det när vi lämnade middagsbordet för att sätta oss lite mjukare och jag skulle gå iväg med en ljusbricka. När maken såg mig så började han sjunga -sankta Lucia sången. Jag skred inte fram precis, men det gick väldigt långsamt. Ett steg i taget med ett ajaj! emellan.

Ha en härlig lördag!

Läget?

2011-09-14T08:17:00.001+02:00

Höststormen har vint (säger man så??) runt knutarna i går kväll och i natt, jag har sovit som en stock och bara vaknat då det har tjoat till extra mycket utanför fönstret. En intensiv arbetsperiod övergår alldeles strax till ett mer vanligt tempo, skönt! Jag har suttit varje minut efter jobbet men på arbetstid ska tilläggas och skrivit individuella utvecklingsplaner till barnen där jag jobbar. Samtalen med föräldrarna är påbörjade och bara några få återstår…det är roligt att mötas, prata om barnet och få feedback på vår verksamhet. Jag gillar det jättemycket!

Men här har jag inte hunnit skriva alls. inte heller har jag hunnit läsa bloggar. Fredagstemat…jag hänger på när det lättar här.

Det får vara så just nu, men jag återkommer.

Ha det bäst!

Hipp hipp hurra!

2011-09-02T05:43:00.000+02:00

Idag så fyller bloggen 4 år! Det ska firas på bästa sätt… Jag går just nu en utbildning och kan därför lyxa till med en extra god lunch just precis idag.

Rensar..

2011-08-31T05:08:00.000+02:00

…i skåpen.

Att mitt röj och släng il i linneskåpet skulle bli en promenad längst Memory lane, det hade jag inte räknat med.

Så många påslakan och örngott som blivit sparade lite väl länge bara för att de kan vara bra att åkte nu ut ur hyllorna och ner i svart säck. Jag hivade ut skoningslöst –allt slitet skulle väck!

Men så kom ett katten Gustav örngott fram och ett till och ett örngott med en kille på skateboard …och barnens alfabetspåslakan som alltid har haft fel storlek till våra täcken, men som barnen har älskat när de var små. Helt plötsligt befann jag mig i minnen, tankar om förr. Det var inte alls sorgligt men något som jag inte hade väntat mig. Tankar om när huset var fullt inte bara av familjen utan av mamma och pappa, syster med familj som kom på besök en tid då vi ofta var på Grönan & Skansen samma dag!! Helt galet, men viktiga besök för långväga gäster på visit. Då hade påslakanen klara färger och vi bäddade både sängar och extra sängar med dessa.

Nu har jag lagt tillbaka några minnen på hyllan igen. Men resten åker iväg och jag tackar för tiden som har varit och alla minnen. Tack Monica för tipset, Give a little bit.

Måndagmornar…

2011-08-29T05:35:00.000+02:00

..innebär tidiga mornar för mig. Jag går upp före tuppen och är på jobbet först av alla. Rätt skönt faktiskt!

Jag är himla glad att min utmaning just på måndagar har blivit tåhävningar. Även om alla repetitioner just nu nyper till i vaderna som sjutton…ja det är 70 stycken sååå..känns de bra att det är dem jag ska göra och inte armhävningar eller dips så tidigt på morgonen.

Dagarna dom…

2011-08-28T10:55:00.001+02:00

..går och går efter varandra. Måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag….

Ja, så har det verkligen varit allt sedan semestern tog slut och arbetsveckorna drog igång. På jobbet har flera nya barn inskolats i verksamheten av fantastiska pedagoger. Min grupp är den enda som inte förändras denna höst. Vilket är skönt för oss då vi kan djupdyka i varandet med varandra i allt som händer ett litet barn under sommarsemestern. Flera har blivit torra!! Fantastiskt! Många talar tydligare och några har börjat lägga samman flera ord till meningar även om vi inte alltid förstår allt ännu så gör det att det tillsammans med barnets första språk, kroppspråket blir tydligt nog. De leker nu tillsammans precis hela tiden. Utomhus affärslekar, kalaslekar, kottsamlarlekar, en pinne blir mikrofon och de sjunger Haba Haba ! Som vi sen, när vi är inne tar fram på vår Spotify och dansar oss svettiga och skrattande till.

Vi har haft två fullmatade planeringsdagar varav den första dagen avslutades med trerätters middag och övernattning på Vaxholms kastell. På morgonen vaknade jag tidigt och gick långsamt två varv runt ön. Sen satte jag mig ned på en brygga och bara var. Frukosten där var inte bara god utan även vacker med mycket frukt och grönt och nybakat bröd bland annat som vi njöt av ute i solskenet.

Sen tog den andradagens arbete vid då vi djupdök i vår nyligen reviderade Läroplan för förskola –98 och vårt kvalitetsarbete. Otroligt intressant att arbeta tillsammans och fantastiskt att se alla kollegor så otroligt engagerade.

Maken och jag har båda intensiva veckor så under helgerna har vi passat på att baravara. I fredags skippade jag den inplanerade träningen direkt efter jobbet. Istället tog vi tåget in till stàn och stannade till på Xoko som har så goda mackor som passade perfekt till ett glas rosè. Så gott! och skön början på helgen. Vi promenerade vidare mot Kungsholmen. Gyoza ute i solen på Roppongi blev middagen innan vi i sakta mak flanerade hemåt. Middagspromenaden avslutades med ett glassmöte mellan Teheran vaniljglass smaksatt med saffran, rosenvatten och pistagemandel & Italien vaniljglass med kaffesmak.

Hur träningen & utmaningen går? Finfint! Kan väl säga att det är tack vare att jag känner mig muskelstark som allt det andra i vardagen funkar så bra. Men nu när jag är uppe i 70 repetitioner så börjar framförallt armhävningarna att kännas rejält, men det är väl det som är meningen….

Ha en skön söndag!

Dagens….

2011-08-15T06:02:00.000+02:00

..uppgift, 60 tåhävningar! I morgon börjar vecka tre med 65 rumplyft. Jag har fått in snitsen och tycker att det här är roligt tillägg till den vanliga träningen. Jag gör mina övningar direkt på morgonen sen en skön dusch på det.

Är du också med på Jari Ketolas utmaning? Om inte, testa! Man behöver ju inte göra 50 av allt utan kan lika gärna börja med 15 och öka på undan för undan i sitt eget tempo. Det viktiga som jag ser det är att få in träning i vardagen. Det har jag själv haft svårt med tidigare.

I förra veckan så läste jag en så bra artikel i Svenskan under rubriken Intensiv styrketräning kan bromsa åldrandet. Det står om vikten av att inte enbart träna stavgång och aerobics utan även träna musklerna med vikter, för att behålla muskelstyrkan högt upp i åldern och på så sätt förhindra bland annat höftledsfrakturer.

Med muskelstyrkan följer ett mer aktivt liv med mer mental och social stimulans. Ökad rörlighet ger bättre aptit och på köpet mer nödvändiga näringsämnen.

Byt ut en del av stavgången mot styrketräning med tunga vikter. Förtvinade muskler - sarkopeni - lyfts nu fram som ett lika stort hälsoproblem som benskörhet. De korta, snabba muskelfibrerna börjar tyna bort redan från 30-årsåldern. Explosiv styrketräning är det bästa sättet att bromsa åldrandet. Utdrag ur artikeln

Jag önskar dig en härlig måndag!

Om att hushålla

2011-08-14T14:34:00.001+02:00

Idag är det söndag och det är så skönt! Vi har tagit en promenad och njutit av solen som tittat fram. Men visst är det konstigt, det känns som höst i luften! Är inte det lite väl tidigt??

Jag har passat på att läsa i en av de böcker som legat och väntat ett tag på min läslust. Den ingår i en kurs som jag ska gå i höst och som jag med spänning ser fram emot. Mer om den kursen senare.

Just den här helgen har blivit en återhämtnings helg. Första veckan på jobbet gick finfint trots att den var intensiv och igår skulle jag, maken och några släktingar springa Midnattsloppet. Jag har varit tveksam till om jag skulle orka springa hela loppet men kom fram till att det var okej att gå också…även om det satt långt inne...ja sån är jag. Men igår på dagen så kände jag att det jag verkligen behövde var att ta det lugnt efter veckan som gått. Att spring/gå midnattsloppet var ingen smart idé. Jag håller på att lära mig höra OCH lyda signalerna som var väldigt starka, men som jag med min bakgrund är jätteduktig på att köra över. När jag väl hade tagit beslutet att inte ens åka in och heja på de andra, utan bara vara här hemma i lugn och ro, så kändes hela jag annorlunda i positiv bemärkelse.

Att lära mig att spara på energipengarna är en av mina ständiga uppgifter och jag är så innerligt glad för *supergillar* och tummen upp på facebook som jag fick från vänner som vet vad jag brottas med. De värmde långt in i hjärteroten och kändes precis som hurrarop för själen.

Snart bär det iväg på en av döttrarnas födelsedagskalas. Myyys!

Njut av söndagen!

Utmaning ett och två

2011-08-09T06:03:00.000+02:00

Jag vet inte vad som är den största utmaningen, att börja arbeta efter en lång och skön semester, vända dygnet och gå upp i tempo. Eller en kroppslig utmaning av annan kaliber? Vi får väl se! Idag är min andra arbetsdag OCH jag ska under veckan öka rumplyften och de övriga styrkeövningarna med 10 repetitioner det vill säga, nu är det 60 som gäller!!

För precis en vecka sedan blev jag inspirerad av Jari Ketolas utmaning som jag läste inne hos MarathonMia. Jag har valt att göra enbart styrkedelen. Längst ner i Jaris facebook logg finns bilder på hur övningarna kan utföras.

Coach Jari

NU KÖR VI - Du hänger väl med!?
Meny 10 veckor
Du kommer att kunna som; t.ex. att förbättra din
• Kroppshållning
• Kroppsstyrka
• Kondition
• Ämnesomsättning
• Energiförbrukning.
Du väljer upplägg
Upplägg 1 – Du tränar bara styrka
Upplägg 2 – Du blandar styrka och kondition

Styrke – upplägget

Du tränar ”EN” styrkeövning per ”DAG” med bestämt antal repetitioner och utan vila eller så kort vila som möjligt.

Upplägg Styrka + stretch
Dag 1 Rumplyft på bänk
Dag 2 Armhävningar
Dag 3 Utfallsteg
Dag 4 Mage – Chrunches
Dag 5 Dips
Dag 6 Ryggresningar
Dag 7 Tåhävningar

Upplägg styrka:
Vecka 1 50reps
Vecka 2 60reps
Vecka 3 65reps
Vecka 4 70reps
Vecka 5 75 reps
Vecka 6 80reps
Vecka 7 85reps
Vecka 8 90rep
Vecka 9 95reps
Vecka 10 100reps

Kondtion + Styrka upplägget

Du tränar kondition tre gånger i veckan. Och styrka för stora muskelgrupperna och du utför en övning per dag med bestämt antal repetitioner och utan vila eller så kort du bara kan,

Upplägg kondition & styrka + stretch
Dag 1 Express jämn fart 10 minuter
Dag 2 Armhävningar
Dag 3 Express spurt 15 minuter (5+5+5 minuter)
Dag 4 Utfallsteg
Dag 5 Express Stege Intervall 20 minuter
Dag 6 Mage – Chrunches
Dag 7 Rumplyft + ryggresningar

Ni hänger väl med!

På torsdag gör jag 60 utfallsteg enligt utmaningen. Undrar om jag ser lika glad ut då?

Lycka!

2011-08-05T09:54:00.001+02:00

Fint besök har vi just nu, barnbarnet Julie med mor och far. Helt underbart!

Perfekt att inte bara börja semestern med dem utan att även kunna avsluta den tillsammans. Det laddar verkligen batterierna inför jobbstarten nästa vecka.

Eftersom semestern tar slut idag och en hel massa skall startas upp nästa vecka inte minst att vända dygnet så kanske jag inte hinner vara så aktiv här. Vi får väl se.

Ha en skön helg!

Säg mig vad..

2011-08-04T07:50:00.000+02:00

...du läser och jag ska säga dig vem du är, var det någon som sa…har jag läst.

Kanske gäller det enbart skönlitteratur, vad vet jag? Men jag har reflekterat över hur jag själv har börjat läsa fler och fler bloggar där kvinnor skriver om sin löpträning. Det är jätteintressant! Jag inspireras och vill ännu mer. Hos både Camilla, MarathonMia & Moa Herngren hittar jag den där elden och viljan som jag försöker fånga inom mig själv. Visst är jag envis och målmedveten, ja! Efter detta inlägg Jag verkligen ogillar att vara sjuk som jag skrev för rätt länge sedan, så har det hänt mer positivt än jag vågade hoppas på ens i min vildaste fantasi. Ibland önskar jag att jag skrev även då jag var mitt inne i det mörkaste rummet….men det kunde jag inte. Min målmedvetenhet har tagit mig från 2x8 minuters promenader i slowmotion, vilket var allt jag orkade fastän mitt stukade sinne ville iväg långt…så som vi, jag och min kropp, brukade göra innan.

En dag när jag satt och läste någon av bloggarna, kommer just nu inte på vilken så slog det mig att mitt mål har förflyttats utan att jag har tänkt på det alls. Inte undra på att det är segt! det beror inte enbart på min ålder…haha! vilket nog vän av ordning gärna skulle vilja tillägga som en liten upplysning bara sådär. Då, när jag sprang så ofta som det bara gick och oavsett väder vilket kroppen har glada minnen av fortfarande så var sträckan på sin höjd 3-4 kilometer för jag tränade ju annat då, löpningen var ju bonusen. Något som L och jag la till för att vi ville ses och hinna prata.

Hm! Nu är jag smått irriterad över att jag bara orkar typ 4-5 kilometer en bra dag.

Cloink sa det i mitt sinne när den vissheten slank ner.

Ja, sånt här funderar jag på såhär i slutet av min semester…

Nyaste nytt

2011-08-03T17:20:00.001+02:00

En strumpa ska inte bara sitta perfekt på foten när man springer, det är ju kul om den är snygg också. Jag inspirerades av MarathonMias lovord och fick hem mina GoCoCo igår.

Übersetzung

2011-08-02T07:41:00.000+02:00

I reklamen på TV så kan man just nu se en person som genom att ta en liten tablett så kan hon tala all världens språk. Det vore ju genialiskt om den tabletten fanns, tänk så mycket lättare det skulle bli när man turistar om man kunde tala det landets språk flytande, arabiska, kinesiska…. Samma reklam berättar om gräset som enbart växer 3 centimeter. –genialiskt! sa maken, som enbart såg första delen av reklamsnutten. Det tog ett tag och mycket skratt att få honom att inse att det bara var reklam. Ett –tänk om det fanns..men innan dess så får vi allt klippa vårt gräs…

Jag kommer faktiskt bara ihåg reklamen men inte för vem… undrar just om reklammakarna har lyckats då?

Nåja, det som får mig att tänka på detta är att jag när jag ser vilka som besökte min blogg igår, kunde klicka på en länk som hade översatt mitt inlägg om Therese Alshammar som jag skrev i december Mentalträning & babydrive, till tyska! Fina Therese har ju nyss tagit ett välförtjänt guld så det är klart att någon entusiast googlat på hennes namn.

Min blogg heter där Die hoch in den kleinen. Min tyska är sisådär, tror nog att jag förstår mer än jag i själva verket gör. :/ Men när jag ser min blogg med ett nytt namn och med all text på ett språk som jag inte kan skriva så blir jag lite imponerad av vad teknik kan göra idag, ingen tablett men väl ett google verktyg. Samtidigt blir jag lite misstänksam eftersom jag inte kan kontrollera om översättningen är korrekt…eller jag vet att den inte är korrekt. För jag har hört familjemedlemmar berätta om och själv läst översättningar som är roliga men helt uppåt väggarna.

När en författares bok blir översatt till ett annat språk så får den lita på att översättaren överför inte enbart ord för ord, utan även en känsla som finns inbyggd i ett specifikt ord på rätt sätt. Det ingår absolut inte i Google Übersetzung men som sagt var, det är roligt och riktigt bra att den finns.

Som en extra klo på det hela kan jag ju berätta att nu när jag läser det jag skrev att Therese sa i december och som jag fastnade för då jaa det låter lite invecklat men…så har jag på detta sätt gett mig själv ett svar på min fundering i lördags. Det är magiskt!

Det är en teori om att allting går, det kommer bara att ta olika många försök. Där satt den!

Bättre glasögon kanske??

2011-08-01T06:13:00.000+02:00

Ja, det där med att läsa en massa böcker under semestern, det har jag gjort så länge jag kan minnas. Ofta har bokhögen varit enorm och fler böcker har tillkommit efter besök både hos min mamma och svärmor…men inte i år.

Jag har funderat en del på det, hur kan det bli så?

Jag tycker fortfarande att det är så härligt att försjunka i en bra bok på sommaren och kunna läsa hur många timmar som helst utan att behöva tänka på att man jag ska upp på morgonen eller passa någon viktig tid.

Första veckan på semestern så tänkte jag att det nog mest berodde på att jag var trött på böcker efter att jag hade läst så mycket studielitteratur under våren. Men veckorna gick…Så fick jag en bok av Jacqueline Winspear under näsan, den sträckläste jag. Vilken bok! Sen fick jag syn på boken Born to run av Christopher McDougalls som sedan april finns på svenska. En riktigt intressant bok som jag läser i nu och då.

Maken har precis som vanligt plöjt igenom en massa böcker under sommaren så när han skulle fylla på förrådet så hängde jag på. Jag hittade en ny kalender med extra plats att skriva in träning i, why not liksom? Så precis innan vi gick ut ur affären så råkade min blick fastna på Kajsa Ingemarssons senaste bok Någonstans inom oss. Så var jag borta från yttervärlden igen. En eftermiddag och seeeen kväll senare så kröp jag leende ur min läsbubbla.

Jag har varit i himlen och är tillbaka! Jag älskar boken!

Näee, det blir nog ingen mer bok läst den här semestern…så är det och jag ska inte fundera mer på det. Man förändras visst!

Repeat

2011-07-31T11:01:00.001+02:00

Den här sommaren har varit lite annorlunda än tidigare somrar på ett sätt. Jag har inte läst så många böcker som jag brukar. Men mer om det en annan dag.

Något annat som jag också har gjort mindre den här sommaren än förr är att lyssna på sommarpratarna i Sommar i P1. Tidigare har jag i förväg på hemsidan prickat i de som jag i verkligen velat lyssna på och så har jag fått ett sms när det var dags för att vara helt säker på att inte missa någon. Sen har jag ju även fått bra tips av goa vänner på sommarpratare som de har haft som favoriter. I sommar har jag inte haft en aning om sommarpratarna, de har kommit som en glad överraskning när vi färdats längs Sveriges vägar kors och tvärs. Ja, över 450 mil har det blivit i år! Mer även om detta en annan dag.

Men så i fredags så satt vi i bilen åter igen, slog på radion och kom mitt i ett sommar program…vi spetsade öronen. Skrattade och grät en tår. Åkte sen hem och lyssnade på en repris…vilket vi har gjort två gånger till av samma program!

Kanske var det dialekten, den härliga norrländska humorn som talade till både mig och maken. Kanske var det persongalleriet som gav igenkännande minnen av personer som jag mött som ung, nära personer som betytt mycket. Kanske var det beskrivningen av en betydelsefull pappa som gick bort alldeles för tidigt...blandningen av stor humor och längtan som slog an en sträng. Bra var det!

Vem sommarprataren var?? Joo, Olof Wretling som på hemsidan beskriver sitt sommarprogram så här – Det här blir en och en halv timma om männen i mitt liv

Mindträning pågår

2011-07-30T16:09:00.001+02:00

Det här är en av de saker som jag har gjort i sommar, löptränat. Sakta men säkert så har meter för meter blivit till någon kilometer. Samtidigt som jag har kortat ner mitt steg så har jag försökt att jobba med det som rör sig där uppe i tankeverksamheten. Vad är det som blokerar? Jag har en tanke om att det borde gå bättre än det gör…men hur?

Förmodligen är jag inte tillräckligt uthållig…eller så krävs det något mer som jag ännu inte vet om…

Men eftersom jag är rätt envis så fortsätter jag att var annandag ge mig ut på min runda och hoppas på att snart så…..!!

Molntäckt himmel idag…

2011-07-29T11:34:00.001+02:00

…

Den får symbolisera veckan som gått sedan händelserna i Norge. Så ofattbart och så tragiskt! Allt från den första rapporten om bomben i centrala Oslo som kändes helt overklig till den fasansfulla händelsen på Utøya strax därefter som undan de påföljande timmarna blev allt värre och värre. Den enorma rädslan, paniken, skriken allt har dröjt sig kvar i mitt inre. Nej, jag var inte där enbart en av många åskådare i periferin, som inget kunde göra…men som ringar på vattnet eller som ett eko sprider sig det nog inom de allra flesta av oss en stark känsla av –Det kunde ha varit jag eller det allra mest skrämmande någon som står mig nära.

Tanken på att vara en av de föräldrar som har sitt barn på ön samtidigt som en galning skjuter ner dem en efter en är nästan övermäktig.

Känslan av att nu vilja göra något är stark, hedra de som så grymt togs ifrån sina nära och kära. Hedra och omfamna de som klarade sig, som sörjer sina vänner och som har ett minne som just nu går på repeat av händelsen och som därför ej får den stärkande sömn som de såväl behöver.

Jag vill omfamna de föräldrar, syskon, käresta/käraste, far- och morföräldrar ja alla Norrmän och visa er min varma medkänsla.

Vi er et lite land, men vi er et stolt folk.
Vi er fortsatt rystet av det som traff oss, men vi gir aldri opp våre verdier.
Vårt svar er mer demokrati, mer åpenhet og mer humanitet. Men aldri naivitet.
Ingen har sagt det finere enn AUF-jenta som ble intervjuet av CNN: ”Om én mann kan vise så mye hat, tenk hvor mye kjærlighet vi alle kan vise sammen.”

några rader ur Jens Stoltenberg tal under minnesgudstjänsten i Oslo.

Sommarens...

2011-07-22T14:13:00.000+02:00

...musik har sedan vi klev in på en musikaffär i Helsingborg varit Bo Kaspers orkester. Här kan du lyssna på En sländas andetag från cdn New Orleans.

Med gräs mellan tårna

2011-07-21T21:03:00.001+02:00

Ett oplanerat sommarblogguppehåll blev det i år. Dagarna utan skrivande här har gått i varandra, allt annat har fått ta mer plats och det har känts helt ok. Sol, sommar och fritid ska ta massor av plats när den äntligen är här.

På kursen som jag gått under våren på universitetet fick jag betyget B, vilket är jättebra + fina ord på vägen av läraren som läst min examination. Det värmde gott! Flera saker avslutades och färdigställdes inför hösten på jobbet veckorna innan semestern. Tempot gick snarare uppåt än nedåt så som det gjorde förr strax innan semestern.

Vi har varit på resande fot en stor del av vår semester. Njutit tillsammans med familjen i Helsingborg, Köpenhamn och Norrbotten och nu landat här hemma.

Det som jag är väldigt glad över är att jag har lyckats hålla igång träningen trots ledigheten. Det har inte fungerat så bra förr. Den finns där nu inuti mig som en vana..kan inte låta bli. Känner mig så glad över att jag varit så envis och att Camilla har inspirerat mig så mycket. Att få igång löpningen har ju varit mitt mål från dag ett på gymet, sen har träningen där ibland fått mig att glömma just det målet. Jag tycker ju att det är så skönt att känna hur styrkan växer i mina muskler. Den bonusen ger mig värsta kicken!

Maken och jag har försökt att få till en löprunda var annan dag under semestern. Jag inväntar fortfarande den där flow känslan som jag hade en gång för lääänge sen när jag löptränade riktigt mycket. Jag är glad för att jag vet hur det kan kännas när man bara springer på, när andningen är på plats och benen matar på steg på steg på steg… Så har det inte blivit ännu kan jag säga. Jag inväntar fortfarande the magic moment –plötsligt händer det! har jag hört. Men inte för mig, det är fortfarande hur tungt som helst. Men jag matar på och behöver inte stanna för att få luft längre, jag tar korta steg, springer långsamt och bara så länge att det känns bra…vissa kallar det för att gå snabbt…. Trots att det inte känns helt ok inuti mig, jag vill springa med långa kliv, vinden i håret, snabbt! Hahaha!

När jag så hittade den här godisbiten uppe i norr så blev jag nästan barnsligt glad. Det är ett kettlebellklot. Man kan hitta dem på så gott som alla sportbutiker, men jag har aldrig sett en så här fint orange klot tidigare. Jag gick med ett stort och brett leende ut ur butiken med klotet i hampan. Nu springer jag min runda och tränar sedan med klotet. Det är så roligt! Yihaa!

I mål

2011-06-05T11:22:00.001+02:00

Nu är jag här igen…efter veckor som bara försvann. Den försvann inte in i overksamhet…men skrivandet…alla bokstäver både gemener och versaler, tog slut.

Amos Lee

Precis som när jag var runt 4 år och var hos en dagmamma som hade väldigt många egna barn. Efter en dag med intensiv lek och massor av prat så kom jag på att jag nog måste vara tyst nu….så att pratet skulle räcka till när mamma och pappa hämtade mig. Den magiska tanken fortsatte med en annan fundering -om hur mamma och pappa som var sååå gamla kunde ha något prat kvar…?

Förra fredagen hade jag ju satt som min sista dag med skrivandet av min examination i kursen Det professionella samtalet. Det var veckan innan det faktiska slutdatumet. Att sätta mig själv under press för att bli klar med skrivandet är viktig har jag märkt, annars kan jag hålla på och fila och skriva om eller bara invänta slutdatum och lida ännu mer. Nåja, jag blev klar…eller så klar jag kan tänkas bli, den fredagen. Det var en skön känsla att stänga dokumentet…nu kunde jag inte göra mer…eller?….NEJ! nu är det klart intalade jag mig. På lördagsmorgonen så loggade jag in på universitetets portal för att lämna in det färdiga arbetet. Maken fick order om att sitta bredvid mig, jag var lite små nervös. Förstår egentligen inte varför, nu var jag ju äntligen klar. Det var ju det som var målet.

Lätt som en plätt laddades filen in och låg där så att mina lärare kunde ta itu med den, helst asap. Jag bara satt och stirrade på filen. Var det verkligen sant, jag är klar!! –Du kan ju klicka på den säger maken till sin stirriga hustru, så kan du se att allt är ok. Mmm, det gör jag.

Upp kommer ett så fint försättsblad med precis rätt text, en innehållsförteckning som också är så fin…jag veet…men jag blir sån när allt är klart, tänk att allt arbete som är nerlagt allt som jag har skrivit, ser så himla bra ut..så kommer första sidan upp –MEN vad i *x^*!! ALLA fotnoter på förstasidan har förvandlats till stora siffror IGEN! Det är något som jag har fått ändra massor av gånger och fortfarande inte förstår varför och hur de ändras. Helt plötsligt är min puls uppe i 190!! –Men det är bara att ändra säger en lugn make. TUR att han är där OCH han får inte lämna sin plats förrän allt är klart.

När allt är fixat så har jag tid att känna det jag känner…en puls som inte vill gå ner…varför detta?? Tydligen är spänningen inom mig på högvarv. Före inlämnandet, när jag suttit och läst litteraturen och skrivit så har jag tänkt –När jag väl lämnat in allt så är det lugnt. –Men direkt efter inlämnandet så vill jag ha svar från mina lärare OCH det kommer att dröja minst till midsommar. Det finns ett före och ett efter som är lika spänningsladdat…tydligen.

Om det enbart handlat om adrenalinnivån så hade jag nog kunnat springa Stockholm marathon den dagen. Men det var en annan mållinje som jag hade nått.

Skrivande…

2011-05-25T07:21:00.001+02:00

…eftermiddagar.

När jag hämtade tidningen i brevlådan för en stund sedan så blåste en iskall vind förbi. Burr! Solen skiner men det är bara +9°, vart försvann värmen?

Jag borde kanske vara glad för att det just nu inte är så varmt ute, Varje eftermiddag (läs alldeles för få) efter jobb och träning så sitter jag parkerad framför min dator och skriver på min examinationsuppgift som är en samtalsanalys. Det är riktigt roligt och intressant, MEN någonstans inom mig så finns ett motstånd mot att sätta mig ner och slutföra den. Behöver tydligen tidspressen? Annars så skulle den väl ha varit inlämnad redan…? Nu har jag i alla fall bestämt mig, på fredag SKA den in. Så-å nu vet ni vad jag sysslar med OCH varför jag inte skriver här eller hinner läsa hos er. Jag återkommer!

Fredagstema

2011-05-20T17:04:00.001+02:00

Idag skiner solen och syrenerna står i fullblom, det är härligt! Det är fredagstema dax och idag har Desiree tänkt att vi ska berätta om det som är Godast just nu.

Rent spontant så tänker jag på mjukglass med lakritsströssel….

…men när jag tänker efter så är det inte alls det som är godast just nu, jag tycker mycket om det men jag äter det väldigt sällan. Det som är godast just nu och som jag gärna dricker efter det att jag har tränat är…

..en smothie från naked juicebar.

Nu ska jag kolla om det finns plats på spinningpasset som börjar om en stund.

Ha en riktigt skön helg! Vi ska till Järna på utställning i morgon, See! Colour! Det ska bli riktigt spännande!

Tjejbesök..

2011-05-19T06:19:00.000+02:00

..har vi haft. Men nu har dom åkt hemåt till sitt igen.

Saknar så mycket!!

Men vi har haft så roligt och hunnit med gos och lek med lilltjejen och gos, prat OCH träning med stortjejen. ♥♥! Det var ju det vi ville göra och snart mycket snart så ses vi igen!

Tillbakablick..

2011-05-16T06:15:00.000+02:00

… på en finfin lördag.

Tänk, jag fick sms från en kär vän som undrade om vi kunde ses för en fika i lördags förmiddag. Vi, maken och jag messade ett snabbt och glädjefyllt JAAA! och bestämde att vi skulle ses 10.30 på Waynes i vårt centrum. Där satt vi och pratade oavbrutet i över två timmar om allt som har hänt oss sen vi sågs sist…för ungefär två år sedan! Vännen har varit så sjuk, så sjuk så vi trodde ett tag att vi aldrig mer skulle ses. Eller trodde, det kändes egentligen helt otroligt overkligt att det skulle kunna vara så. Att vår starka, alltid lika glada och kärleksfulla vän skulle kunna dö. Men läkarna kunde inte hitta vad det var som gjorde att hela kroppen var utslagen, inget fungerade på rätt sätt…det var error i systemet.

Vår vän vaknade tillslut upp och såg till sin förvåning alla oroliga ögon runt om sin sjukhussäng och sa med bräcklig stämma ett kraftfullt- NEJ tack till alla besök. Hon behövde vara med sig själv för att kunna hämta igen den energi som så sakterliga började skönjas. Inga blommor, ingen musik, det var alldeles tillräckligt med det som ändå ingår i rutinerna när man ligger på sjukhus.

Nu satt hon här mitt emot oss och vi bara log och med glitterglada ögon slukade vi varandra och berättade om allt!

♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥

Sen åkte vi i fullastad bil iväg till svägerskan som fyllde ojämnt men som vi absolut ville fira. Vi njöt av hennes alltid lika goda och vackra buffé och av att träffa alla fina släktingar igen.

♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥

På kvällen bar det iväg in till sta´n och konserthuset för att träffa vänner och lyssna på tre av våra favoriter som var i Sverige och höll konsert, Deva Premal & Miten.

Det var en fantastisk avslutning på en fin dag ♥.

Deva Premal & Miten

Just idag..

2011-05-15T12:26:00.001+02:00

..blir det såhär.

Fredagstema…

2011-05-13T18:46:00.001+02:00

Ojoj vilken vecka!

Jobbet tuffar på som vanligt, både roligt och stimulerande Det är spännande att se små barn öva, pröva och testa gränser. Tänk en sådan skillnad det är när det är andras barn som testar gränserna och inte ens egna…

I måndags så var det malingt melanom dagen, en kollega gjorde mig uppmärksam på det. Det är en dag då man, utan remiss kan boka en tid på några olika sjukhus för att en läkare som är specialist på hud kan göra en kontroll. Både jag och min kollega har pratat om att det skulle vara bra att kontrollera sig. Vi blir ju exponerade för solljus otroligt mycket eftersom vi jobbar så mycket utomhus. Sen så tillhör jag den generationen som under 80-talet solade både solarium och stekte mig med olja i solen för att bli så brun som möjligt, inte så smart kan man tycka så här i efterhand. Så med den lilla oron i bagaget så begav jag mig dit. Kontrollen gick snabbt och jag fick ett lugnande besked. De prickar jag har förutom födelsemärken är helt ofarliga solskador, det känns lugnande och väldigt bra. Jag fick lova att använda hög solskyddsfaktor och det har jag inga problem med numera. Jag tycker att det räcker med de olika nyanser av brunt som redan nu täcker mitt skinn varje sommar.

Sen åkte jag raka spåret och tränade med min pt Camilla. I den sköna vårvärmen körde vi backträning med stopp för armhävningar och annat kroppsnyttigt. Härligt! Jag blir så himla glad efter ett pass med henne. Så himla glad så jag körde ett spinningpass som hon leder direkt på.

Tisdagar är min absolut längsta dag på jobbet, 8-18. Det är inte så farligt som det låter. Från klockan15 har vi pedagogiskt forum då vi diskuterar och reflekterar över observation och dokumentation bland annat. Den här dagen var det väldigt varmt och skönt så vi slog till och hade ett möte där vi promenerade mot närmaste glasskiosk samtidigt som vi delade tankar med varandra. Att promenera och reflektera ihop brukar min närmaste kollega och jag göra emellanåt. Det är ett bra sätt att släppa lös tankarna på, samtidigt som man får njuta av att vara ute i friska luften.

I onsdags var det dags att träffa pt Camilla igen. Svetten lackade och jag njöt…tänk en sån förändring! Jag njuter av att ta i för kung och fosterland. Jag njuter av att känna att träningsvärken kommer smygande. Jag njuter av att känna att det blir muskler av min träning. Konstigt? Näe, inte nu mera.

Pigg och glad så satte jag efter träningen mig ner här hemma och fortsatte mitt examinations skriv. Fyra timmar senare!! tittade jag på klockan. Vart hade tiden tagit vägen. Jag hade varit helt inne i min egen bubbla skrivit och läst, läst och skrivit. Magen kurrade, det var väl tur. Vem vet vad klockan hade blivit annars?

Å så över till något he-elt annat.

Något som värker just nu och som inte är speciellt skönt är mina skavsår. Jag måste ha varit prinsessa i mitt förra liv. för varje vår är det samma visa. Jag tar fram mina sköna sandaler. Först de par som jag tycker är fina…..har glömt att de kunde jag inte ha förra året OCH inte året där före heller. De var verkligen smart av mig att jag tog med mig ett par extra sandaler så att jag kan byta efter att ha gått ungefär 100 meter med dem. Efter de 100 meterna har jag bara skavsår på mina stortår. Ajaj! Sen kommer de som är sköna fram, det minns jag i alla fall. Efter att ha haft dem och promenerat några få timmar så har jag nu skavsår under fötterna Det här slutar, precis som varje år med att jag får gå omkring i ett par rejäla och fotriktiga sandaler tills prinsessfötterna har fått hårt sommarskinn. -Strumpor säger någon, du har inte funderat på att använda strumpor. Joo och näe. Jag vill vara barfota ÄNTLIGEN och fötterna får vänja sig. Men aj vad det gör ont när jag går just nu….

Idag är det dags för Desirees andra fredagstema och det är; I ditt hem. Välj en favorit, något roligt, annorlunda eller något som betyder lite extra för dig. Det kan vara en pryl, möbel, annat objekt.

Jag säger spontant och utan att tänka efter att hela mitt hem är en favorit. Här kopplar jag av ensam eller tillsammans med min man. Här samlas vi i familjen och vänner. Det finns plats att äta några få eller många tillsammans. Mitt hem kändes hemma redan den första gången som jag öppnade ytterdörren. Då när vi bara var och tittade och precis hade bestämt oss för att vi skulle bo kvar där vi bodde…så kan det bli.

Men om jag ska specificera mig så gillar jag nog allra mest vår bastu. Den fanns inte här när vi flyttade in. Men när vi gjorde om vårt badrum som inte hade fått en ansiktslyftning sen 1970 så bestämde vi oss för att minska en klädkammare något och fixa till en bastu.

Jag har aldrig varit någon inbiten bastubadare tidigare, jo jag tycker att det är skönt men jag har inte längtat efter ett bastubad mer än kalla vinterdagar. Men bättre medicin kan man knappast få när man som jag, tidigare hade väldigt ont i kroppen. Jag tänker att bastun inte enbart gav avkoppling. Värmen gjorde gott för muskler och leder. Vissa dagar bastade jag både morgon och kväll. Det gör jag inte numera, men visst blir det en del framför allt efter att jag har tränat.. Det fungerar alldeles utmärkt att basta även nu när det blivit varmt. Man svalkar av sig på terrassen efteråt i en skön solstol. Mmmm!

Toppen!

Fler fredagstema bloggare hittar du här! Annika ,Mais oui,Jenny,Strandmamman,mrs Clapper, musikanta, Petta, Lotta,Olgakatt, Saltis,Desiree,Taina pausar tillsvidare, Nilla, Malin, Anki som pausar tillsvidare, Erica, Anna, I am Annika, Inga-Britt,Helena, Beila, Victoria

Mjukt

2011-05-06T05:56:00.000+02:00

Fredagstemat den här månaden är Desiree värdinna för, som jag skrev igår. Vi börjar idag med mjukt…

Ordet mjukt får mig att tänka på Julie, mitt lilla barnbarn. När jag tänker på henne blir mitt hjärta mjukt och varmt. När jag ser på henne blir även min blick mjuk och varm. Älskade lilla barn i kväll kommer vi att ses, det var länge sen nu. Åh vad jag längtar efter dig!

Fler fredagstema bloggare hittar du här! Annika ,Mais oui, Jenny,Strandmamman,mrs Clapper, musikanta, Petta, Lotta,Olgakatt, Saltis, Desiree,Taina pausar tillsvidare, Nilla, Malin, Anki som pausar tillsvidare, Erica, Anna, I am Annika, Inga-Britt,Helena, Beila, Victoria

Fredagstema i maj

2011-05-05T06:16:00.000+02:00

Desiree är maj månads värdinna, välkommen!

Hennes roliga teman är

Fredag 6 maj: Mjukt

Fredag 13 maj: I ditt hem. Välj en favorit, något roligt, annorlunda eller något som betyder lite extra för dig. Det kan vara en pryl, möbel, annat objekt.

Fredag 20 maj: Godast just nu.

Fredag 27 maj:Sommarlängtan. Till vad? Aktivitet, ställe, personer, resa, valfritt?

Power!

2011-05-04T06:15:00.000+02:00

I kropp och knopp ger musik mig när jag tränar.

Äntligen har jag fått till det så att jag kan lyssna på Spotify i min mobil. Spellistan har legat klar ett bra tag men har endast kunna användas hemma fram till nu. På uppvärmningen på gymet sist så fick jag ner roddtiden med flera sekunder till September. På spinningen så är det ju musiken som får mig att orka lite till, så därför har jag lagt in tre av låtarna därifrån också.

Här är några av mina ltar. Vilka är dina?

Mikrofonkåt, September

Born this way, Lady Gaga

What the hell, Avril Lavigne

Black or white, Michael Jackson

What is love, Haddaway

Rhytm is a dancer, SNAP!

I want to break free, Queen

Hips don´t lie, Shakira

Araba, Mustafa Sandal

Jump, Van Halen

Simarik, Tarkan mfl.

Tracy Chapman

Talking about a revolution är det för mig att jag orkar såååå mycket nu!

Lagt till senare, är det bara hos mig som youtube klippet på Tracy Chapmans låt Talking about a revolution inte kommer med??

Ännu senare…nu kn jag se videon själv också Undrar vart den varit?

Jag har skrivit…

2011-05-02T05:15:00.000+02:00

..det förr och jag skriver det igen. Den allra vackraste vårsången

är Evelyn Lindströms

Nu grönskar det

Nu grönskar det i dalens famn, nu doftar äng och lid.

Kom med, kom med på vandringsfärd i vårens glada tid!

Var dag är som en gyllne skål, till brädden fylld med vin.

Så drick, min vän, drick sol och doft, ty dagen den är din.

Långt bort från stadens gråa hus vi glatt vår kosa styr,

och följer vägens vita band mot ljusa äventyr.

Med öppna ögon låt oss se på livets rikedom som

gror och sjuder överallt där våren går i blom!

J. S. Bach, text Evelyn Lindström

Naturen spelar melodin alldeles av sig själv och textens ord slingrar sig in i mina öron, precis som då….

Magiskt!

Fredagstema och linser

2011-04-30T10:55:00.001+02:00

Vad det är skönt ute nu! Tänk att dag efter dag kunna njuta av vårens värme och allt som blommar. Här hemma hos oss blommar nu körsbärsträdet sen några dagar.Till och med de grenar som vi kapade på det i höstas och som fortfarande ligger kvar på gräsmattan för bortforsling, blommar! I helgen har vi städhelg här, där vi bor. Alla hjälps åt att fixa så det blir vårfint. Vi ska göra en rajd i vår trädgård också. Utemöblerna behöver en rejäl skrubbning, det blev ju inte av i påskhelgen eftersom vi var bortresta då.

Igår efter jobbet var jag och provade ut linser för första gången. Synen har blivit sämre och glasögon är rätt så jobbigt att ta på och av så nu håller jag tummarna för att det här ska fungera bra. Det var helt otroligt när jag fick på mig de första linserna igår hur klart allt blev på långt håll! Efter en liten justering och prov av ytterligare ett par så blev det rent otroligt klart. Trots att mina ögon var tårfyllda och rätt så röda efter allt pillande med linserna så blev kanterna på allt som var på håll, skarpare….till saken hör att jag inte har tyckt att mitt seende på håll är sååå dåligt. Nej inte så dåligt sa min optiker men en viss skillnad är det dock. På grund av tårarna så såg jag först inte så bra att läsa heller. Men nu –det är helt fantastiskt!!! Jag kan läsa morgontidningen utan glasögon på näsan.

I går var det Nillas sista fredagstema för den här gången. Temat är, På grillen
Dags för grillning! När och vad brukar ni grilla? Recepttips.

Idag kommer mitt bidrag vilket är mer tillbehör till det som läggs på grillen. På grillen har vi oftast kött, väldigt gärna lamm. Igår till middag blev det marinerade fläskkotletter vilket var jättegott! Grillar gör vi så ofta vi bara kan den här tiden på året, så enkelt och så otroligt gott! Köttet i en god marinad och sen kan tid läggas på tillbehören istället.

Ofta ofta har vi gjort den här helt underbara potatisen till

Färskpotatis med basilika och parmensan till 4 personer

25 basilikablad

1 dl grovhackad bladpersilja

1 och en fjärdedels dl olivolja

2msk vitvinsvinäger el. balsamvinäger

1 tsk salt, peppar

1 dl grovriven parmensanost

en pressad vitlöks klyfta 1 kg potatis

Koka potatisen, varva sedan potatis, dressing och parmensanost. Jag hade även lätt kokta sockerärtor och sparris till. Om du dubblerar receptet så behöver du inte dubblera oljan.

Igår provade vi ett annat gott tillbehör till grillningen som jag bara för någon dag sen fick tips om OCH det var jättegott och kommer att serveras här ofta i vår och sommar till grillningen. Mängd på tillbehören finns inte utan man tar efter eget huvud.

Tag fram ett stort fat, lägg upp mycket ruccola på detta och cocktailtomater ovanpå. Du väljer själv om de ska vara hela eller delade. Fräs lätt 2 vitlöksklyftor i olivolja, häll ner cashewnötter och/eller pistagenötter som ska rostas lätt krydda med flingsalt & svartpeppar. Se till så att vitlöken ej bränns, den smakar då inte gott. Ös ut nöt och vitlöksfräset över ruccolan och tomaterna, hyvla på parmensanost. Man kan nog ringla lite god olivolja ovanpå om man vill också, men det kändes inte alls nödvändigt tyckte vi.

Den här rätten gjorde vi förra midsommar till det grillade, inte bara vackert utan fantstiskt gott också! Färskpotatis med jordgubbar.

En efterrätt måste man också ha, den här är en ren fröjd! Rabarber och marängpaj.

Tusen tack för den här månaden Nilla!

Fler fredagstema bloggare hittar du här! Annika ,Mais oui, Jenny,Strandmamman, mrs Clapper, musikanta, Petta, Lotta,Olgakatt, Saltis, Desiree,Taina pausar tillsvidare, Nilla, Malin, Anki som pausar tillsvidare, Erica, Anna, I am Annika, Inga-Britt, Helena, Beila, Victoria

En lång historia…

2011-04-29T06:09:00.000+02:00

ja, den har pågått i cirka 25 år!!! Hjälp vad tiden går!

Det började för min del i mitten av 8o-talet, jag var inte först men så gott som ALLA pratade om den…böckernas bok den man bara måste läsa. Jag pluggade då och hade småbarn inte hade jag tid att läsa en så tjock bok även om jag redan då var en inbiten bokmal. Den gick mellan mina dåvarande klasskompisar men landade aldrig hos mig.

Några år senare så kom den i min väg igen och den här gången var jag fast. Tur att den var tjock tänkte jag då OCH att det kommit ut två lika tjocka böcker till så att jag slapp läsa långsamt för att den skulle räcka länge.

Boken hette Grottbjörnens folk av Jean Auel jag läste och läste tills jag kände att nu måste jag läsa något annat ett tag. I påskhelgen fick jag Stäppvandringen i min hand igen, det var den 4;e och sista boken som jag läste då, när den kom ut. Nu är jag inne i Ayla & Jondalars värld igen. Jag tänkte inte läsa hela…bara lite för att uppdatera mig, men det är svårt att sluta….

Varför detta intresse igen? Jo, för att den 29 mars i år så kom den 6;e boken De målade grottornas land ut och den väckte min nyfikenhet.

Tänk vilket långt författarprojekt! Över 30 år!

Äggstra stora

2011-04-25T08:01:00.001+02:00

ägg blir det nog från dessa påsktuppar i Stadsparken i Lulè tänkte vi när vi gick genom stan.

Å så rätt vi hade. En korg fylld med ägg stod på gågatan mitt i stan.

Hundra år..

2011-04-22T20:30:00.001+02:00

..näe det orkar jag inte vänta.

Jag som bespetsat mig på att nu när den goda middagen är uppäten så ska jag ta en paus och hälsa på hos er och se hur ni har det så här i påsk tider. Men icke sa nicke. Att komma in på en sida tar om inte hundra år så väääldigt länge. Är det bilder med så tar det ännu lääängre tid.

Varför? Jo jag kör med usb modem och det är liiite för långsamt när man vill titta runt. Så jag tittar in en annan dag istället…tyvärr!

Tills dess, njut av zits som är en av mina favoriter. =/:0)

Lååång fredag..

2011-04-22T16:34:00.001+02:00

…och jag vaknade tidigare än vanligt. Kanske för att vi nu är i Norrbotten och här blir det ljusare tidigare än hemma och jag somnade i ett svart rum och först när jag vaknade upptäckte att rummet saknade persienner…

Som sagt en lååång fredag lär det bli för min del just av den anledningen.

Vi har redan hunnit äta första och andra frukosten + lunch och snart är det dags för kaffe och svärmors goda bakverk. Det känns rätt så bra att maken och jag tog oss en löp/powerwalk tur längst strandpromenaden här i förmiddag. Solen skiner och det är jätteskönt väder. Mina fleecefodrade löpartights blev lite väl varma efter en liten minut så det var tur!! att jag hade glömt mitt träninglinne hemma. Hade tänkt ha det under underställströjan OCH vindjackan. Learning by doing som jag brukar säga, en flåsande bastu sprang ändå omkring där på promenaden och ville helst hem och ta på kortare tights och bort med vindjackan.

Nillas fredagstema idag den 22/4 Påskpyssel och pynt.
Glad Påsk! Vad har du pyntat med, hur har du dukat, vad äter ni? t ex.

Jaa, igår så tog jag fram några av barnens alster genom tiderna, man blir ju rätt så nostalgisk när man ser dem. Nu står dom på parad i vårt köksfönster tillsammans med en påsktupp som inte värper godis. I vårt vardagsrum har jag pyntat med påskris med orangea fjädrar, jättesnyggt tycker jag. Det är också allt eftersom vi är på annan ort och endast sonen med flickvän intagit vårt hem, så blev det lite lagom sådär.

Förra helgen så grillade vi för första gången iår.

Det var jättegott! Om vi hade varit hemma och firat påsk hade vi nog grillat idag med och då hade vi alldeles säkert gjort ungsrostade tomater till köttet precis som förra helgen. För det var en höjdare och det ser så gott ut också.

Maken var kocken och han gjorde såhär.

Sätt ugnen på 200º, skölj 2 förpackningar cocktailtomater och låt dem rinna av. Skär rödlök i tunna ringar, hacka två vitlöksklyftor. Tag en ungsform ringla god olivolja i botten lägg ned löken och tomaterna, häll på balsamvinäger efter smak och ytterligare lite av den goda olivoljan, krydda med salt och peppar. In i ugnen 25-30 minuter. Garnera med basilikablad. Njut till det grillade köttet!

Vill du läsa andra fredagstema bloggar, här har du dem! Annika ,Mais oui, Jenny, Strandmamman, mrs Clapper, musikanta, Petta, Lotta,Olgakatt, Saltis, Desiree, Taina pausar tillsvidare, Nilla, Malin, Anki som pausar tillsvidare, Erica, Anna, I am Annika, Inga-Britt, Helena, Beila, Victoria

Skärtorsdag

2011-04-21T05:31:00.000+02:00

Ja, idag är det början på påskhelgen. Små & söta barn kommer att plinga på våra dörrar och önska oss alla en Gad Påsk! Det är fint tycker jag.

Jag vill idag dela en berättelse som jag skev här påsken 2009 under rubriken

Gruppresa i påsk

När jag var riktigt liten så var jag hemma hos min moster och morbror i Pitè, de var barnvakter åt mig då min mamma och pappa hade vuxentid. Jag minns hur jag ideligen sprang till köksfönstret för att se om dom möjligen hade kommit tillbaka.

Det var runt påsk och jag var så pass liten att jag nog inte riktigt visste vad det innebar av påskdekorationer och godisfyllda påskägg.

För att avleda min längtan en smula så tog min moster mig i handen och visade mig en påsktupp som stod på en liten duk i ett hörnskåp.

- Den här tuppen kan värpa godis sa hon

- Oaooo! En tupp som värper godis!

Jag bytte nu rutt, från den uppnötta vägen soffan till köksfönstret mot soffan till påsktuppen.

Helt plötsligt så låg det en klubba där bredvid tuppen. Helt otroligt! Trolleri! I min barnvärld var det här magiskt och något som jag aldrig glömde.

När Camilla, Susanna & Fredrik var små så flyttade en påsktupp hem till oss. Den kunde också värpa!

Så de magiska ögonblicken fortsatte i familjen.

Undrar om Julie kanske redan nu ska få en magisk påsktupp som bara ska vänta på rätt tillfälle om kanske sisådär 2-3 år då den börjar göra magiska saker för henne?

Bloggvänner, vi ses väl på blåkulla!

GLAD PÅSK!

En blandad kompott

2011-04-20T20:15:00.001+02:00

Så var det äntligen ett stopp och en längre ledighet att se framemot. Jag hörde på radion att sist vi hade ledigt var i julas…inte undra på att jag och många jag möter är jättetrötta nu. Visst underlättar vädret, men vila från jobbet är gôtt. Lata dagar med tid till egna tankar, samtal, att läsa och baravara och äta gott påta i trädgården….skööönt!

Jag har inte hunnit ägna så mycket tid här, inte hunnit skriva fredagsteman till exempel. Det förstod jag redan innan i och för sig, men inte att april skulle bli som ett maratonlopp. Varje gång jag tänk att –det här var den sista grejen nu är det lugnt, så har något jag vetat om dykt upp, men alldeles för snabbt. Tiden flyger ju fram. Jag har avslutat några viktiga saker under april månad. Ett av de sakerna är den del av mina studier där jag förutom att läsa intressant litteratur har haft träffar med min grupp om 4 studiekamrater. Vi har haft litteraturseminarium ihop, diskuterat empati och empowerment och skrivit inlämningsuppgifter om detta. Jag känner verkligen att jag har haft tur som hamnade i den grupp som det blev, 4 kvinnor som jobbar med helt andra saker än det jag gör, inspirerande! Jädrans anackas vilken girlpower och så många intressanta djuplodande diskussioner och skratt vi har haft ihop.

Nu kommer tiden då allt ska vävas samman, litteratur, diskussioner, samtalsträning. Var och en ska vi nu ha ett samtal med någon hugad person. Det ska spelas in för att vi ska kunna transkribera en del av det sagda och vårt fokus skall vara på oss själva som samtalledare…Det är nu ensamjobbet börjar, det som gör att vi får våra poäng, teori och praktik skall bli ett. Men först ska jag vara ledig.

Nillas fredagsteman kommer här i en lite ihopblandad kompott den 8/4 var temat När jag cyklar. Brukar du cykla, hur ser din cykel ut och så vidare om cykling.

Ja tiden för cykling är ju verkligen här nu.

Jag har en fin, nästan ny cykel, åtminstone har den varit använd så lite så den är som ny. Den är vackert blå men just precis nu förmodligen rätt dammig där den står längst in i vårt garage. Varför den står där? Jo det ska jag berätta. När cykeln var rätt så ny så var jag alldeles i början av den del i min utbrändhet då jag började känna en spirande längtan till att göra något kul i motionsväg. Jag orkade inte gå så långt, men en idé dök upp i mitt huvud. –Om jag cyklar så funkar det nog, sagt och gjort jag satte mig upp på min fina cykel och svishade iväg och jooo visst funkade det den ena vägen. Från vårt hem och rätt så långt är det nerför. Inte kraftigt hela vägen men såpass att man kan rulla på rätt så bra….MEN sen skulle jag hemåt! Kan väl lugnt säga att jag nästan inte trodde att jag skulle komma hem den dagen. Sen dess har den stått där i garaget mest hela tiden, cykeln. Min kondition har gått uppåt med 120% sen den dagen. Men jag insåg då att jag siktat för högt.

Så från den dagen har jag tränat min kondition genom att promenera. I början var promenaderna klockade så att jag inte gick för långt, för då orkade jag inte prova igen på flera dagar. Så kan det vara med kroppen när man är utbränd. Jag tog till exempel 8 minuter ut och ca 8 minuter hem. Så utökades det eftersom jag orkade mer och mer. När jag sen var redo så gick jag långa sköna promenader med stavar. Det gav styrka också. Jag har målmedvetet byggt upp min kondition i många år nu. Ibland har jag pågrund av någon infektion som numera tar mer på mig än förr, fått backa några steg. Men nu tror jag att jag inte är så långt ifrån mitt stora mål. Att orka löpträna, det är mitt drömmål.

Så cykling har gått bort för mig hur konstigt det än låter. För jag har valt det som gett mest konditionsmässigt den tid av vardagen som jag lagt till träning. Promenader till jobbet ger i min tankevärld mer kondition än om jag cyklar till exempel….

15/4 I min trädgård
Hur ser det ut i trädgården, vilka växter finns där och har du något på gång för i år. (alternativt på balkongen, eller skriv om din drömträdgård.)

Jaa, min trädgård den gillar jag. Den är lagom stor och vi har plats för både avskildhet och för vänner. Jag fixar nog mest blommor i krukor. Men vi har ett härligt körsbärsträd som just nu har sprängfyllda knoppar. På två olika platser har vi rabarber. Den första rabarbertuvan ville inte alls komma upp hos oss så vi fick en av svärfar och svärmor som växer över alla bräddar hemma hos dem. Nu har vi dessa två som visserligen växer hemma hos oss men det blir inget överflöd precis. Min drömträdgård är nog Japansk eller en som är en blandning av i mitt tycke det bästa, Monets trädgård som jag bara sett på bild men den har vatten och grönska och en del med fantastiskt vackra blommor.

Mina fingrar är inte så gröna precis, men om jag skulle få önska så skulle nog min trädgård se ut så.

En skön kväll önskar jag dig!

Poetiskt..

2011-04-19T09:14:00.001+02:00

..och otroligt vackert är detta musikstycke av Sting.

Sting Fragile

Samma känsla som jag har för våren förmedlar han här, den tid på året som jag har väntat så länge på. Det är så vackert nu när allt spirar…vilken dag som helst kommer allt att skifta i otroligt många gröna nyanser. Bara liite mer värme…

Jag älskar det!

Vårtecken…

2011-04-15T07:30:00.001+02:00

..som jag bara älskar är blåsippor. Som små konstverk är varenda liten blomma och de sprider en sån glädje när de visar sig.

Fredagstemat kommer jag att göra i helgen. Jag har haft en vecka då timmarna inte riktigt har räckt till, men roligt har det varit.

Önskar er alla en riktigt skön fredag med massor av sol och glada skratt!

I got mail

2011-04-13T06:18:00.000+02:00

Igår kom det ett fint mail till min inkorg. Ett mail från en vän som står mitt hjärta nära. Några fina rader från henne till mig fanns det där och så raderna nedan som jag vill dela med er. Jag önskar er en alldeles underbar dag! Själv ska jag ha det. De kommande två dagarna kommer att vara intensiva och härliga dagar på universitetet.

Tänkvärt:
Det handlar om en 92 årig man. Alltid välklädd, perfekt rakad och kammad
enligt senaste stuket redan klockan 8 om morgnarna. Detta trots att han
knappt har ledsyn. En dag flyttade han till ålderdomshemmet.
Hans 70 åriga fru gick nyligen bort och detta gjorde flytten nödvändig.
Efter flera timmars tålmodig väntan i receptionen log han varmt när de
berättade att hans rum var färdigt.
När han manövrerade sin rullator mot hissen gavs han en visuell beskrivning
om hur hans rum såg ut, inklusive detaljer om gardiner och utsmyckning
"Jag älskar det" sade han med samma entusiasm som en åttaåring som just
fått en valp.
Men du har inte sett det än försökte man…
Det har inte med rummet att göra. Lycka är något man kan bestämma i
förväg. Om jag gillar rummet beror inte på hur möblerna ser ut och är
placerade -det beror på min inställning.

Jag har redan bestämt mig att älska rummet. Min lycka är ett beslut som jag tar varje morgon. Jag har ett val. Jag kan ligga kvar i sängen och klaga över alla mina kroppsdelar som fungerar dåligt eller inte fungerar alls
– eller ta mig ur sängen och vara tacksam över de delar som fortfarande
fungerar.
Varje ny dag är en gåva och så länge som jag kan öppna mina ögon skall jag
fokusera på den dagen och njuta av alla fina minnen jag har och fylla den
med nya.
Ålderdomen är som ett minnenas bankkonto. Du plockar ut de minnen som du
lagt in under din livstid.
Så mitt råd till dig är fylla varje dag med goda minnen i din
minnesbankkonto. Jag fortsätter att sätta in i mitt.
Några enkla råd som leder till lycka
1. Befria ditt hjärta från hat.
2. Befria ditt sinne från bekymmer.
3. Leva enkelt.
4. Ge mer.
5. Förvänta dig mindre.

Om min autopilot

2011-04-12T10:46:00.001+02:00

Kanske är det någon som undrar vart jag tagit vägen? Varför jag inte har skrivit en enda liten rad här på så många dagar. Inte ens ett fredagstema på lördagen. Visst har jag mycket omkring mig nu och jag har ju skrivit här att jag kanske inte hinner med att skriva så mycket som jag skulle önska…men det blev verkligen tvärnit i fredags då jag fick magsjuka…usch! Tänk så ynklig man kan bli helt plötslig. All energi försvann och jag behövde komma hem från jobbet pronto! Typiskt nog så hade jag inte bilen med mig, det skulle ha underlättat enormt. Men jag tog till autopiloten och gick hem snabbare än någonsin förr.

Jag påminde mig själv om att man verkligen fixar mer än man tror och tänkte då främst på vår vandring i Sinaibergen förra året i mars. Då hade vi en lång vandring den andradagen. Solen gassade och vi gick längst med en bergssida som inte såg ut som våra guider hade trott. På grund av regn så hade stenar rasat ner på vår stig. Det blev en strävsam, varm och stundtals hissnande vandring uppåt hela dagen. Vi såg alla fram emot det våra guider berättat om – att vi skulle få ett svalkande bad i en naturlig källa precis innan vi nådde vårt beduinläger som också var platsen där vi skulle sova under stjärnorna. Strax innan vi nådde den svalkande källan så tvärnitade min kropp, jag hade försökt att inte känna efter utan enbart gå framåt. Jag drack småklunkar vatten, för jag visste ju att snart var det vilodags. Men plötsligt var det stopp! Jag kräktes och fick huvudvärk i kollosalformat. Inte precis rätt plats att få det på…Jag kom ingenstans, i mitt huvud kunde inte en endaste liten peppande tanke formas och kroppen sa blankt nej! De övriga fortsatte efter en liten paus vandringen, vår guide Jabali och Crister stannade vid min sida. De funderade på hur de skulle få mig framåt, själv ville jag bara sova, det var ingen hemma inuti mig.

Men så efter en kort paus så kröp lite energi in i kroppen igen, inte mycket men alldeles tillräckligt för att jag skulle kunna börja ge kroppen order att röra sig igen. Jabali tog min hand och överförde på något sätt extra kraft till mig. Med hans målmedvetenhet gick vi framåt. Jag fick ta många pauser då energin tog slut nästan samtidigt som den kom. Tillslut var vi äntligen framme vid källan. Från tystnaden då vi strävade fram blev vi nu omgivna av gladaröster då jag segnade ner på en sten. Några badade, andra satt och pratade och bara njöt av skuggan och avskildheten. Jag sjönk djupare och djupare ner i stenen och kände mer än tänkte att här blir jag kvar….

Jabali och vår andra guide konfererade, de var bekymrade. Vad hade hänt? Var jag magsjuk, vilket inte var ovanligt att man blev. Eller var det solen? Inte heller konstigt. Det skulle underlätta för dem att veta eftersom de då kunde ge mig de rätta örterna och rätt omvårdnad. Plus att de på något sätt måste få mig till vårt läger som inte låg alltför långt bort nu, men jag var tvungen att ta mig dit för egen maskin….hur det nu skulle gå till?

Det är det här som ger mig förståelsen för att man kan allt man vill, det finns en slags autopilot som man kan ta till. Det enda som jag orkade använda min hjärna till då var att bestämma mig, bestämma mig för att jag skulle gå framåt. Ingen annan tanke fick plats i min sprakande hjärna. Att kroppen lydde mig var inte enbart jag förvånad över i efterhand, den är fantastisk! Jabali tog min hand igen, han var min fyr. Med hans hjälp navigerade jag mig närmare målet undan för undan. Många avbrott för vila blev det. Avbrott som emellanåt kändes som att -nu orkar jag inte mer. När jag tillslut såg muren runtom vårt beduinläger så ökade energin på, jag höll på att klara det omöjliga. Mitt steg blev längre, det kändes så skönt att ha nått målet, jag ville bara lägga mig ner och flyta bort nu.

Muren runt beduinlägret hade ingen port…här var den sista utmaningen, jag skulle klättra. Inte högt, men utan styrka i kroppen så blir det rätt så svårt. Återigen så kände jag att jag inte hade något annat val än att göra det, att sova utanför muren tillsammans med kamelerna och kändes inte som något alternativ…sen skulle jag få vila.

Den goa känslan av att få krypa ner i sovsäcken som fina vännerna gjort iordning till mig och Crister och att sen få sluta ögonen var överväldigande. Jag mer kände än såg alla vänliga själar som klappade om mig, strök mig över kinden och sa vänliga ord. Hjärnan var fortfarande som ett värkande tomrum…

Dagen efter var jag “bakis” ja det är bästa liknelsen…men efter några timmar kunde jag packa ihop mina saker och jag kunde hänga med på den fortsatta vandringen om än i makligt tempo. Sakta men säkert återvände energin och styrkan i kroppen. Men det som jag den tredje dagen hade sett fram emot, att gå upp för Mount Catherine det kunde jag glömma. Det som jag råkade ut för var ett gigantiskt solsting, trots att jag täckte huvudet så slog det till. Efter det som hände mig så var vi allesammans extra noga med att täcka våra huvuden och ögon och vi konstaterade att vi verkligen förstod varför våra guider hade huvudduk lindad som en turban runt sina huvuden. Det var inte bara för syns skull.

Ja det var berättelsen om min autopilot som jag numera vet finns där inuti mig.Här är lite om att sova utomhus med stjärnhimlen som tak och spännande nattligaljud.

Ha en fin dag!

Dagens skratt!

2011-04-07T06:05:00.000+02:00

BACK TO WORK AFTER 30 YEARS - A WOMAN GOES BACK TO WORK AFTER THIRTY YEARS... THE VIDEO IS ONLY 4 SECONDS LONG, SO WATCH CAREFULLY. IF YOU'RE YOUNGER THAN 40 YEARS OLD YOU WON'T UNDERSTAND IT.

Såg den här på facebook och skrattade fortfarande för mig själv flera timmar senare, kanske är jag lättroad? Eller vad säger ni?

Enjoy!!

Läget just nu

2011-04-06T07:33:00.001+02:00

Det är mycket just nu! Hinner inte skriva här så mycket som jag skulle vilja….men snart så.

Här regnar det idag vilket är bra, den allra sista snön ryker och jag tänker att det nog gör susen för växtligheten också. I rabatter har krokusar tittat fram ja här hemma hos oss även i gräsmattan. Där sticker det även upp tulpanblad. Det är lite kul, för den äldre damen som bodde här före oss hade en rabatt som vi har tagit bort….trodde vi ja. . Det är där de mesta vårlökarna kommer upp…fortfarande.

Ha en skön och bra dag!

Musik en söndag

2011-04-03T10:23:00.001+02:00

Alain & Duke Clark–Father & Friend

Den här spelas nu på repeat här hemma av mig, musiken är så bra! Rösterna wooaow! Texten gör att jag smälter och blir lite tårögd och glad.

Sonen skickade musikfilen till oss för länge sedan, även då spelades den om och om igen.

Oj då! Den tar visst rejält med plats! Jag vet inte hur och varför? Men den får ligga kvar såhär.

Fredagstema en lördag

2011-04-02T20:27:00.001+02:00

Nilla som håller i fredagstemat under april har som rubrik Hur långt har våren kommit hos dig? Jag har haft fullt upp med annat och inte haft tid att förbereda mig. Min kamera är på vift så jag tänkte att jag får ta kort någon annan dag. Men idag så kom jag på att jag kan använda mobilkameran.

Snön ligger kvar enbart i små högar här och där och mycket som gömts i snö är nu framme. Här hemma är en kruka med ljung som snöade över och inte hann in början av vintern, nu framme och ska fixas vårfin i morgon. När jag tog en sväng i trädgården så såg jag till min glädje att rabarberknölar sticker upp i rabatten, härligt!

Idag sågs min dotter Susanna och jag inne i stan, vi tog en lång och skön promenad. Vi gick bland annat till Rosendal trädgård. Här på bilden kan man se att så gott som all snö är borta nu.

Det ligger bara lite snö kvar i skogen, men det är nog bara en tidsfråga innan den också är borta.

Jag blev väldigt inspirerad och vet nog på ett ungefär vad den framtinade krukan här hemma ska innehålla för blommor, dock inga pärlhyacinter för de har vi i mängder i gräsmattan. De har inte kommit upp ännu men jag kan tänka mig att det inte dröjer alltför länge tills dess.

Vide och tulpaner är ju ljuvligt vårlikt!

Sista vårbilden är på Susanna sötnosen –jaa mer åt det här hållet ska nog min utekruka se ut, konstaterade vi när vi tittar på de fina korgarna som står bredvid henne.

Vår promenad fortsatte sen in mot stan igen, där vi bland annat tittade in på Pärlans konfektyr. Åh så gott! Vi kunde nästan inte välja vilka kolor vi skulle köpa med oss hem. Dit bara måste du gå när du kommer till Stockholm!

Vi tog lovar in på olika butiker men mest gick vi och pratade. Tillslut bestämde vi att det nog var matdags och det blev Wagamama. Sist jag var på Wagamama var för några år sedan i Dublin. Då var kön jättelång utanför, men det gick snabbt att komma in. Susanna och jag fick ett bra bord och vi satt länge och njöt av gyozaknyten till förrätt och en nudelrätt till huvudrätt. Maten var jättegod! Prova!

Vi avslutade vår dag med en promenad längst Karlbergskanalen. Härligt!

Tankar om skor

2011-04-02T13:09:00.000+02:00

Om löparskor skriver fina Camilla, som är min PT och min stora inspiratör. Att jämföra mig med henne kommer jag aldrig att kunna göra vad det gäller löpsträckor och mentalstyrka, även om jag tycker att jag riktigt bra på att sätta upp mål för mig själv och även genomför dem. Nåväl, Camilla skriver om löparskor och det får mig att tänka på hur viktiga de är även för mig, även om jag ännu inte har kommit längre än att jag ser mig själv som en löpare i vår….

Träningen inför det har pågått länge och kommit ur att jag verkligen ogillar att vara sjuk och att inte orka. Men har intensifierats under vintern fram till nu, då jag kört på med i snitt 3-4 pass i veckan på gymet.

Trots att min konditionsträning utomhus har sträckt sig till snabba, långa promenader så har sökandet efter bra skor varit otroligt viktig och samtidigt en ren djungel. Jag vill ha en bra, smidig, skön perfekt sko. Men foten passar inte in i de skor som jag har tänkt mig...eller sportbutiken tror. Damläst..nejnej, för bredfot med stortå som pekar uppåt så att naglar byts ut efter varje sommarsäsong som på det värsta fotbollsproffset! Hur ska det inte bli när jag börjar springa!?? När den rätta skon har hittats så vill jag som den vanemänniska jag är -ha den alltid. Bara gå in och köpa ny när den är sliten...Så är det för mig som knappt behöver tänka på underlaget ännu...hur ska det bli sen?

När jag var ung så hade jag en period av träning inomhus som resulterade i att jag även löptränade utomhus. Jag fick benhinne inflammation när jag hade min allra bästa period…det vill jag ogärna drabbas av igen. Jag kunde knappt ta ett steg framåt under en lång period och jag förstod i efterhand att det berodde på att jag sprungit på asfalt i fel skor. Att finna den ultimata skon har pågått sen dess. Då var det Nike air modell –81 som jag köpte, med inbyggd luftkudde som gav studs under hälen. Vi skojade då om att snart kommer skon som gör att vi knappast behöver anstränga oss…men icke det kan jag konstatera med facit i handen.

Repris…

2011-04-02T08:00:00.001+02:00

…av en reflektion, bara måste jag lägga in. Jag har sökt ett inlägg här på bloggen som handlar om LCHF, så bra att man kan gå tillbaks här och läsa sånt man har glömt. Då läste jag även denna text som jag skrev 17/1-2009 under rubriken reflektion. Jag blir lätt nostalgisk när jag ser bilden från när jag och döttrarna var i Paris, Susanna tog bilden och jag sitter brevid min äldsta dotter Camilla. Jag funderar på vad mer har jag smittat mina barn med…läs nedan…

En dag sa äldsta dottern, hon som är mamma till petite Julie att

-Jag märker att jag blir mer och mer lik dig….

Jag hann börja sträcka på mig av stolthet, jo jag tänker positivt ;).

..för idag kom jag på mig själv med att samtidigt som jag satt på toaletten så borstade jag tänderna.

Och!? Tänkte jag

Nu, alldeles för en liten minut sedan förstod jag innebörden i det hon sa.

Det hände när jag med tandborsten i mungipan var på väg ut på terassen med sängkläder som ska vädras….

Hon är i börja av att skaffa sig simultan kapacitet…jag har gått för långt!

Paris metro 080809

NU!

2011-03-31T07:22:00.001+02:00

Vaknar till fågelkvitter och det är inte min väckarklocka som ljudet kommer ifrån utan från min trädgård. Fantastiskt!

Jag sätter mig i köket och äter frukost. Då morgonsolenstrålar letar sig in. Vilken härlig start på dagen!

Spridda tankar om…

2011-03-29T10:51:00.001+02:00

…gränser.

Igår kväll var jag och några av mina kollegor på en otroligt bra föreläsning. En av mina favoriter Bengt Grandelius föreläste under titeln Curlingsyndromet 2.0 - Att sätta gränser. Ett villkor för växande. Under tre timmar satt vi och formligen surplade i oss av all klokskap, tankar, erfarenheter som han delade med sig av i ett ämne som är högaktuellt.

Jag minns själv hur svårt det var när barnen var små att veta hur och när jag skulle vara tydlig och sätta en gräns för någon av dem, och jag tänkte ibland att jag kanske var för hård? Jag som var ung när döttrarna var små hade ju många vuxnas ögon på mig, åtminstone trodde jag det. Men jag hade också nära till minnet av vad jag tyckte var bra själv som barn och som tonåring och det var just att den vuxne skulle vara tydlig. För det är inte lätt att läsa mellan raderna när man är liten, även om alla barn gör det hela tiden. När den vuxne är tydlig med vad man får och inte får så blir livet mycket lättare. Det är bra att veta redan som liten så att man inte får erfarenheten som ett slag i ansiktet senare i livet.

Det klassiska exemplet är ju att vi ofta frågar våra barn -ska gå hem nu? när det redan är bestämt att det ska vi.Sen blir vi både förvånade och kanske irriterade över att barnet drar iväg åt ett annat håll än det håll som vi har tänkt oss. –Va, Men vi ska ju gå hem! Jo, men säg det då!! Var tydlig! Ge inte alternativ när det inte finns alternativ.De gagnar inte någon. Man vill ju vara snäll säger en förälder. –Det är just det du är säger jag numera när någon frågar, när du är tydlig och bara ger alternativ när det är möjligt, – då är du snäll. Om snällheten nu i sig är något att sträva efter?

Många barn får så många val som de inte riktigt klarar av eller har tillräckligt med erfarenhet för att ta, snälla föräldrar ställer så många frågor –vill du ha de eller de skorna till exempel, beslut som kan vara helt omöjliga att ta för ett litet barn för erfarenhetsbanken är inte tillräckligt stor. Är det regn så har man stövlar inte sandaler på fötterna, basta! Barn ska få välja såklart, men vi föräldrar måste vara kompassen som visar i vilken riktning de ska gå. Vi behöver vara fasta med rötterna i marken, det ger trygghet.

Det fascinerande med föräldraskapet tänker jag ibland är att man får olika barn, även om föräldrarna är desamma. Hänger du med? Jo, även om samma föräldrar får fler än ett barn så är de barnen ofta rätt olika till sitt sätt att vara, sitt sätt att inta världen. Någon behöver mer gränser en period, behöver klara svar vart gränsen går vad som är rätt eller fel. Den testar tills den vet. Är föräldern då en snälling som ger efter, som inte tydligt visar hur det ska vara så blir det väldigt tungt för barnet. Den testar tills det blir ett stopp och när föräldern äntligen sätter ner klackarna så har läromästaren det vill säga barnet äntligen fått det den har sökt efter hela tiden. Så egentligen är just föräldraskapet i sig, livets skola.

Jag tänker många gånger så här i efterhand, när jag kan blicka tillbaka på ett långt liv som förälder att –Förälder blir man medan man är det…hur jag tänker då? Jo, rollen som förälder kräver ingen utbildning. Några är mer lämpade än andra, ja! Men i stort sett alla kan bli det. Det är vissa saker med barn som är självklara…men väldigt många saker som man först i efterhand vet att det där gjorde jag bra! Att ha någon klok person att diskutera med, ställa frågor till det skulle alla småbarnsföräldrar behöva, ja även tonårsföräldrar förresten. Åtminstone kunna ställa frågor till så man hör vad man själv tänker. Det behöver inte alltid betyda att man behöver få ett svar eller en manual –gör så här av den andre. Man behöver bara flytta ut sitt tänk utanför huvudet, då hör man om det låter rimligt. Precis den rollen kan jag tänka mig att inta nu, när jag har all erfarenhet….

Här en artikel från DN i ämnet.

En solig lördag

2011-03-26T18:06:00.001+01:00

I morse vaknade jag strax efter 5.30! Jag var rätt pigg men försökte ändå somna om…det är ju lördag, då får man sova länge ju! Tänk så skönt det skulle vara att somna om och vakna vid jaa 10 tiden sådär. Men icke det.

Fördelen med en riktigt tidig lördagmorgon är att dagen blir otroligt lång vi har hunnit göra så mycket. Efter en långfrukost som avrundades med en god espresso, så åkte vi in till stan och tog en lång och skön promenad. Vi gick in på R.O.O.M som numera ligger på plan 3 i PUB. En underbar butik tycker jag! Det resulterade i att jag köpte den Ceannis handväska som jag sneglat på ett tag. Den är inte så stor och har massor av fack, det gillar jag!

Innan vi vände hemåt igen så åt vi lunch på Chutney på söder, jättegott!

Det var fortfarande tidig eftermiddag när vi kom hem igen och vi var pigga och glada så vi packade våra träningsväskor och åkte till vårt träningsställe.

Nu sitter vi skönt tillbakalutade i soffan och ser en väldigt spännande och viktig hockeymatch…Det är skönt att slappa efter en aktiv dag bara jag inte somnar när vi släcker alla våra lampor 20.30 då det är earth hour och hur blir det i morgonbitti?? Jag kommer aldrig ihåg. Det är något med utemöbler, grillen och klockan?

Just det framåt, vi missar en timmes sömn….varför känner jag mig snuvad på den timmen när jag ändå inte sover när jag får??

Nästa månad, med start den 1 april så är det Nilla som är Fredagstema värdinna. Jag TACKAR för mig, det har varit jätteroligt! Samtidigt hälsar jag Nilla välkommen!

Så här skriver Nilla om april temat.

Temat för april blir april och våren!
Var gärna med på följande teman i ord och bild:
1/4 Hur långt har våren kommit hos dig?
Vi hade visserligen vårtecken i april-09, men nu vill jag se dagsfärska bilder från 2011 :-)
8/4 När jag cyklar
Brukar du cykla, hur ser din cykel ut och så vidare om cykling.
15/4 I min trädgård
Hur ser det ut i trädgården, vilka växter finns där och har du något på gång för i år. (alternativt på balkongen, eller skriv om din drömträdgård.)
22/4 Påskpyssel och pynt.
Glad Påsk! Vad har du pyntat med, hur har du dukat, vad äter ni? t ex.
29/4 På grillen
Dags för grillning! När och vad brukar ni grilla? Recepttips.

NU

2011-03-25T01:00:00.000+01:00

Det har sagts så många gånger förr men NU är det fredag igen, som vanligt vä-äldigt skönt och välbehövligt! Veckorna går så fort så fort och jag har knappt hunnit mer än jobba, träna och sen läsa och skriva anteckningar om min intressanta studielitteratur. I helgen ska jag och fyra av mina kurskamrater träffas och skriva ihop en gemensam text uppdelad i två delar som vi sen ska skicka in till vår studieplattform. Det ska bli skönt när det är klart och nedskrivet, för just nu känns det som om huvudet är alldeles överfullt av tankar och formuleringar. Så här i elfte timmen så börjar jag fundera på om den frågeställning som jag valt att ha för ögonen när jag har läst litteraturen, är för vid? Då blir den svår att besvara…Kanske ska jag omformulera den? Ja, det är sånt som jag funderar på nu.

Marsmånads Fredagstema har denna fredag sin sista rubrik och det är NU. Denna fredag vill jag fatta mig kort och med endast en bild och lite text.

Min fina lilla mamma bor alldeles för långt bort NUmera tänker jag...alltid.

Förr, innan hon blev dement, kunde hon resa ner till oss precis när hon och vi ville. Det var härligt!

- Jag bor alldeles perfekt och trivs så bra, säger hon nu utan att jag frågar...

När vi ses så är jag väldigt medveten om att vara i NUet, helt närvarande i stunden. För det är den jag vill minnas när vi sen skiljs åt igen.

Vår bästa tid är NU, Jan Malmsjö

Jag önskar dig en riktigt skön fredag!

Norrut…

2011-03-22T09:17:00.000+01:00

…åkte vi i fredags med ett tidigt morgonflyg.

Vi hade fullt schema hela helgen. Men vi hann ändå njuta av det vackra vädret!

När vi sen kom hem på söndagskvällen så hade snön minskat otroligt mycket här hemma. Det gör mig glad, även om jag njöt i stora mått av snön, ljuset och det vackra vädret i norr.

Stor Lyckokänsla…

2011-03-19T07:39:00.001+01:00

..har ni alla Fredagstemabloggare givit mig! Tack!! Jag ler och ler när jag klickar mig mellan era bloggar.

Vackra ord, vackra bilder, vackra tankar!

Stor & varm kram till er alla!

Lycka

2011-03-18T01:03:00.000+01:00

Så var det fredag igen, tiden går verkligen snabbt! Den här veckan har varit full av jobb och hemmabestyr och väldigt lite tid till skrivande här. Jag har knappt hunnit titta in till er heller tyvärr. Men framöver ser det lite lugnare ut…ska bara läsa lite skolböcker.

Fredagstemat har den här veckan rubriken Lycka.

Enligt Wikipedia så kan man definiera lycka med en känsla av varaktigt välbehag. Det står vidare att Lycka är ett belöningssystem som används för att premiera ett levende där våra behov tillgodoses. Lycka är därmed inte ett mått på framgångsrikhet då en framgångsrik person fortfarande kan vara olycklig. Undersökningar visar att människor i rika länder inte är lyckligare än dom i fattiga. Inte heller har stora lotterivinster, allvarliga sjukdomar eller materiella ting någon långvarig effekt på människors lycka.

Numera forskas det också om Lycka, du läsa en DN artikel där forskaren Sonja Lyubomirsky intervjuvats.

Men vad tänker då jag om lycka? Vad är det för mig? Är det viktigt att kunna känna lycka?

Jag tror att jag oftast har tänkt på begreppet Lycka, i tider i livet då jag har upptäckt att livet i sig har varit rätt så tufft. Jag har kunnat känna stor lycka även om jag har haft det tungt på olika sätt. Men i tider i livet då jag har haft det extra jobbigt, som till exempel i början av min utbrändhetsperiod. Eller ännu längre tillbaks i livet då mina äldsta barn var små. Min pappa dog och jag blev allvarligt sjuk i samma veva, då kände jag tomhet i kroppen där min lyckokänsla brukar finnas. Jag hade inte bara mist min naturliga glädjekänsla, min lyckokänsla var också puts veck.

Att det vid sorg och saknad kan bli så kan jag förstå men när jag under utbrändhetsperioden tänkte på det, så kommer jag ihåg att jag upptäckte att både min naturliga och medfödda glädjekänsla och min lyckokänsla inte hade funnits där på väldigt länge…Hur hade jag kunnat missa det? Det kanske är så det till viss del fungerar, när vi går emot oss själva inte lyssnar till vår fantastiska kropp som pratar med oss hela tiden så stänger den av system efter system…tills vi vaknar till…eller i mitt fall inte vaknar till alls utan blir inte bara vidbränd utan även utbränd.

För mig är lyckokänslan i mig, ungefär som näringsrik jord är för blommor eller kanske som regn för marken en torr sommar. Den ger mig kraft, energi och ideér!

Som svar på min egen sista fråga, om det är viktigt att kunna känna lycka? Så svarar jag utifrån mig själv och av min egen erfarenhet unisont –JA! Idag håller jag lite extra koll på just den känslan. För är den i dalande, då är det dags för mig att ta tag i orsaken. Fråga mig själv –vad är det som händer? Jag får fundera en stund över vad som sker just nu i mig, runt omkring mig….och så vidare. Är det något som jag behöver förändra?

Men vad gör mig lycklig då?

Jo, till exempel texten nedan gör mig lycklig och ger mig lyckotankar.

Lyckans minut

Är det sant att jag håller ett barn på min arm
och ser mig själv i dess blick,
att fjärdarna gnistra och jorden är varm
och himmelen utan en prick?
Vad är det för tid, vad är det för år,
vem är jag, vad bär jag för namn?
Du lilla knyte med solblekt hår,
hur fick jag dig i min famn?
Jag lever, jag lever! På jorden jag står.
Var har jag varit förut?
Jag väntade visst millioner år
på denna enda minut.

Erik Lindorm.

En vacker blomma gör mig lycklig, den här är ett konstverk ett naturens under!

Att orka!! ger mig en enorm känsla av LYCKA! Mitt i ett spinningpass, då jag verkligen kämpar på och önskar att passet snart ska vara över så kan jag översköljas av en enorm känsla av lycka. Den är så stark att jag förutom svettdroppar känner salta lyckotårar som rinner från mina ögon. Jag kan! Jag orkar! –Det är ett under av lycka för mig.

Lycka för mig är också att göra någon annan glad, som att berömma en kollega som gör ett bra jobb eller att finnas till så där extra för någon precis när det behövs som bäst. Lycka är att titta djupt in i barnögon och få ett leende tillbaka. Lycka Lycklig blir jag i varje cell av min kropp när jag tänker på mina barn. Lycka är att luta mig djupt in i min makes famn och känna hans värme…

Lycka finns både i det stora och i det lilla! Det vill jag för alltid påminna mig själv om.

En fantastiskt skön och fin helg önskar jag dig!

Helt snurrigt

2011-03-17T06:24:00.000+01:00

Hela eftermiddagen och kvällen igår låg jag till sängs och var jätte illamående. Ingenting mer hände än att den där hemska känslan av –jag vill kräkas kom över mig gång på gång, samtidigt som jag tänkte –men jag orkar inte stiga upp även om jag måste…. Jag svettades och var rätt snurrig och hade huvudvärk också. Tungt låg jag nedbäddad i min säng och halvsov.

helt plötsligt så hör jag ett ljud, det är inte alls högt och jag vet inte hur länge jag har hört det utan att uppmärksamma det. Det kommer från mitt nattygsbord som jag ligger med ryggen emot. Nä-äe, jag orkar inte vända mig om! Det låter som fjäderlätta vingar som flaxar febrilt…och ljudet upphör inte.

Tillslut tar min nyfikenhet över –vad kan det vara? Jag vänder mig sakta om, får med mig ett tungt huvud…Jag försöker fokusera blicken. Genom halvöppna ögon så ser jag tillslut vad det är som låter. Det är min väckarklocka som är en sådan variant som ställer sig själv när man byter batterier och när det blir sommartid…det sista tror jag iallafall.

Nu har den här klockan som gick i tid i morse när jag steg upp tydligen fått för sig att nu ska den ändra tid. Så där ligger jag och ser genom dimmiga ögon hur visarna snurrar på för fullt. Jag får en surrealistisk känsla av att…ur led är tiden. Jag tröstar min matta hjärna med att –det är tur att den går framåt i alla fall och inte snurrar åt det andra hållet! Tänk om den stannar på 05.40, ringer och vill ha upp mig ur sängen….! Det orkar jag inte!

Visarna saktar in när de närmar sig 15.50 de snurrar sen långsamt tills de slutligen stannar på 16.40. Sen blir det återigen knäpptyst i rummet. Jag tittar på min armbandsklocka –den stannar på precis rätt tid.

Men varför flyttade visarna sig framåt överhuvudtaget?

Födelsedag med Italientema

2011-03-13T10:02:00.001+01:00

I fredags så var det min fördelsedag, inte alls jämt på något sätt men ändå kul tillfälle att samla familjen och delar av släkten. Vi brukar ses då och då min bror med familj och vi, äta en bit mat och prata till långt in på småtimmarna. Nu var det ett tag sedan, alla har fullt upp med jobb och flytt å sånt, så vi bjöd in alla till en fredags After work. Jag hade förberett en fantastiskt god soppa som jag har hittat hos Husmorsorna. Gott bröd och ostar plus vatten och ett gott vin till gjorde susen. Bellingham var det vin vi valde, det passade perfekt!

Tiramisu + vårt allra godaste just nu, kokoskakor. Denna gång doppade i 70% mintchoklad blev efterrätterna som fick oss alla att nästan nå himlen. Nederburg var det söta vita vin som vi valde till efterrätten.

Pechi Amore! enligt Husmorsorna den 14/2-11

Denna extremt goda soppa är för 10 pers, då du kan bjuda hem alla du älskar denna dag och fylla dem med denna masterpiece!

I receptet hade fisken ramlat ur texten, jag tog förutom räkorna strax över 1 kg fisk som jag skar i lagom bitar + att jag skarvade på med 1 liter vin istället för 8dl/.Ewa

400 g skalade räkor ( om du inte orkar skala alla räkor, finns det riktigt goda räkor i lag från Kosterfiskaren)

8 stjälkar selleri, skivade ( spara sellerins fina blad till garneringen!)

4 gula lökar, grovt hackade

12 vitlöksklyftor, finhackade

2 tsk svartpepparkorn

1-2 dl olivolja

4 burkar med hela tomater ( sila bort spadet, men spara det!)

8 dl vitt torrt vin

2 tsk socker

4 fiskbuljongtärningar

2 nävar Bladpersilja

Andiamo! Ta fram din mortel och stoppa ner pepparkornen där i. Stöt dem! Ner med vitlöksbitarna och stöt dem tillsammans med pepparen. Skvätt i några matskedar olja också! Gojsa runt allt ordentligt. Bene! Nu tar du fram stora grytan och sätter på den. Ner med oljan, hetta upp. Fräs lök och selleri tillsammans. I med vinet, buljongtärningarna och tomaterna. Fräs, fräs, bubbel, bubbel. Nu får vitlöksblandningen hoppa i också. Sockret med. Känns soppan för fyllig, späder du ut med tomatjuicen. Låt det hela småkoka ett tag. Smaka av. Kanske mer salt och peppar? Dags för fisk! När fisken småputtrat i soppan ca 10 minuter drar du bort grytan från värmen, lägger ner räkorna i soppan och låter det hela dra sig ett tag. Pudra över finklippt persilja och selleriblad. Prego!

Prova receptet, Super gott!

Längtan

2011-03-11T01:01:00.000+01:00

Mitt val av Fredagstema idag är Längtan.

Längtan…ja det kan jag göra efter väldigt mycket och enormt olika saker. Den här snörika och kalla vintern har värme och vårljus varit min ständiga längtan.

Till en blåsippsbacke har min längtan gått. Där vill jag sitta och bara njuta av vårdofter och av allt som är påväg att hända i naturen.

Min längtan går till ljuvlig körsbärsblom i vår trädgård…snart..mycket snart.

Jag längtar också o-otroligt mycket tills jag i vår, när det är barmark kan testa min kropp…har träningen gett de resultat som jag önskar? Mitt mål är ju att orka löpträna, det ser lovande ut!

Jag längtar också efter varma sommarkvällar med glada skratt, prat och trevligt sällskap..

..och goda smaker på fat.

Jag kan också längta tillbaka, till platser där jag har varit. Platser som har gjort intryck på ett eller annat sätt som vår vandring i Sinaibergen och vårt besök på Anafora förra året vid den här tiden.

♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥

Men mest av allt just nu så längtar jag efter den allra finaste lilla tjej som jag känner. För bara 2 veckor sedan flyttade hon med sin mor och far lååångt söderut, men lyckligtvis inom Sveriges gränser får jag väl ändå tillägga med tanke på att pappa G är från Frankrike.

Längtan efter henne redan innan hon hade flyttat fick mig att tänka väldigt mycket på mina egna föräldrar och även min mans föräldrar som alltid levt ännu längre ifrån sina barnbarn i mil räknat, än vad vi kommer att göra. Jag har därför funderat otroligt mycket över om förhållandet till längtan är olika för olika personer? Eller om det enbart handlar om hur jag förhåller mig till min egen längtan? Hänger du med?

Att den här lilla tjejen som jag älskar över allt annat, inte kommer att finnas så nära som tidigare har varit en pärs att acceptera och det har gjort ont långt in i hjärteroten. Jag vill i samma andetag tillägga att jag har all förståelse för den lilla familjens flytt. Det handlar inte om det alls OCH vi kommer att ses ofta och vi tycker väldigt mycket om varandra och att vara tillsammans och göra saker ihop.

Det handlar blott och bart om LÄNGTAN, efter en liten person som betyder väldigt, väldigt mycket och som är otroligt rolig att vara tillsammans med! Den längtan får jag förhålla mig till som den vuxna person jag är…men det är otroligt intressant vad den känslan väcker.

Jag tror det är dags att slå henne en signal.

Ha en riktigt skön fredag!

Själv ska jag ha släkten på After work i kväll. Det ska bli roligt! Vi ska äta gott och prataprata och kanske sjunger dom ett litet ja må hon leva..till mig som fyller år just idag.

Det regnar här i…

2011-03-10T17:11:00.001+01:00

..Stockholm idag, har jag haft i huvudet hela eftermiddagen. Inte konstigt alls. Efter en strålande skön förmiddag så drog ett tjockt regnmoln in och nu regnar det och regnar det och... Det gjorde det förresten i natt också.

Väldigt bra, för det bevisar att det är plusgrader här nu och att snön åker bort med regnet. Yezz! Utanför oss på den pyttelilla vägen så är det rätt livsfarligt att gå, isen är tjock och det är gropigt som en nyplöjd åker. Men med lite mer regn så….

Kom faktiskt på mig själv idag med att känna mig riktigt glad, först över solen och värmen på förmiddagen. Sen över regnet på eftermiddagen. Både regn och sol tar bort snö. Tror inte jag behöver säga så mycket mer. Men det är nått som nalkas som börjar på V.

Om att skriva

2011-03-06T14:59:00.001+01:00

I morgon ska dotter S och jag på detta evenemang –-> Skriv för livet.

Det ska bli så roligt! Är du i trakterna så kan väl du också komma!

Lördagskväll

2011-03-05T19:42:00.001+01:00

Ikväll är det en stilla kväll.

Gott i glas och gott på fat!

En fantastiskt god kronärtskocksoppa som vännen A´s man gjort och som jag fick ta med mig hem av. Till den köpte vi idag jättegoda snittar på Fiskeläget i Hötorgshallen. Vad kan vara godare till än ett glas champagne?

Vänner på besök och ni ska äta,..

2011-03-04T06:05:00.000+01:00

..något enkelt och gott som du gärna gör då. Gärna recept också.

Jaa, nu är det så dags för marsmånads första fredagstema. Jag är så nyfiken på vad ni har hittat på så jag kan knappast vänta!

Men först av allt vill jag bara ropa ut –VI GÅR MOT LJUSARE TIDER! Det där vår ordet ska jag inte nämna, men jag njuter av ljuset, solen, himlen NU! Visst längtar jag varje senvinter efter ljuset, men i år känns det som om mina kroppsliga energi batterier behöver påfyllnad. Jag njuter av ljuset, jag ser den kritvita snön och vill helst inte ha solglasögon på mig. För jag vill att mina ögon ska få absorbera allt ljus och fylla min kropps varje cell med det. Mmm härligt!

Men nu över till något ätbart. När ljuset återvänder, då är det dags att bjuda in vänner på något gott. Förrätten fick ni ju När kvällen faller. Nu till en varmrätt som även kan serveras som en rätt på en buffé.

Pastastubbar med parma & pesto

(gott även utan parma till vegetarianen) 250º 15 minuter

1 paket färska lasagneplattor, 1 dl pesto, svartpeppar, 2 tomater, 12 skivor parmaskinka, 50 g ruccolasallad, 3 dl ostsås (hemma gjord eller färdig köpt), 1 dl riccottaost, färsk basilika och 1 dl riven ost.

Blanda peston med riccottaosten. Lägg ut lasagneplattorna och bred på ett lager ost & pestoröra.

Fördela parmaskinkan, ruccola, samt basilika och krydda med svartpeppar.

Rulla ihop lasagneplattorna som en rulltårta. Skär varje rulle i 4-5 lika stora bitar. och ställ på högkant i en ugnsform. Hacka tomaterna och fördela över. Häll över ostsåsen och strö den rivna osten ovanpå.

Servera med en god sallad till! Bilden gör inte rätten rättvisa, urkass skärpa tyvärr. Men supergott!

Efterrätten då? Inte för att det är speciellt svårt att använda gelatinblad, men en efterrätt som blivit bus enkel att göra till nästan hur många som helst sen gelésockret kom är Pannacotta. Jag smaksätter gärna med vaniljsocker och lägger precis innan serveringen hallon ovanpå. Gott och vackert!

Bon apétit allesammans och ha en skön fredag med massor av ljus, bus och glädje!

Dripp dropp…

2011-03-02T16:46:00.001+01:00

..vågar jag nämna de vid namn?

Vågar jag hoppa och studsa runt??

Vågar jag tro att det är så att….våren är påväg?

Idag på morgonen var det –2, en otroligt vacker morgon med härligt blå himmel OCH sol.

Just nu är det +4 och solen har strålat från en klarblå himmel precis hela dagen.

Snön på gator och trottoarer har nu förvandlats till snöglopp och vatten, det känns inte fel på nått sätt.

Yippeee !!

Den fina snödroppen som visade sig den 8 februari och jag glädjestrålande och otroligt optimistiskt ropade äntligen vår till! Den är fortfarande under ett tjockt snötäcke, men det gör inget. Jag kan vänta!

Fredagstema i mars

2011-02-26T21:08:00.001+01:00

Nu är det lördagkväll. Våra planer var att vårt lilla barnbarn skulle förgylla vår helg. Men så fick hon kräksjukan precis när hon var på väg hit med sin mor och far. Stackars liten! Våra helgplaner ändrades i och med detta, vad ska vi göra nu? Kanske gå på bio? Det är flera filmer som vi skulle vilja se men aldrig kommer iväg på. Kanske gå ut och äta en bit mat? Hur det blev?? Jo, vi åkte och handlade lite smått och gott. Tittade på varandra och sa nästan i munnen på varandra…-vi åker hem och slappar. Så hem till soffan och en hög med dvd filmer. Nu har vi sett hur många avsnitt som helst av medium och ätit godis. Skönt att bara slappa emellanåt!

Under mars månad är det jag som tar över stafettpinnen efter Annika i Reston. Det är jag som väljer Fredagstemat. Väldigt roligt och lite pirrigt känns det eftersom jag är helt ny…ja jag har ju i och för sig tränat på att skriva sen i januari då Mais oui inledde det nya året. Men de ämnen som jag har valt kanske ni som varit med ett tag redan har skrivit om? Nåja, det lär nog fungera ändå eller hur!

Tamtadamm!!

Marsmånads fredagstema är

4 mars, Vänner på besök och ni ska äta, något enkelt och gott som du gärna gör då. Gärna recept också.

11 mars, Längtan

18 mars, Lycka

25 mars, NU

Tillagt under söndagen. Annika i Reston uppmärksammade mig på att blogglistan ej var komplett. Tack för det Annika och ursäkta mig ni som ej kom med. Nu är listan uppdaterad, saknas det fortfarande någon fredagstema bloggare så säg till. Jag upptäckte nu när jag uppdaterade att någon försvann när jag la till en ny..?? Men som jag ser det är alla på plats inför mars månad. Kul!

Annika , Mais oui, Jenny, Strandmamman, mrs Clapper, musikanta, Petta, Lotta, Olgakatt, Saltis, Desiree, Taina pausar tillsvidare, Nilla, Malin, Anki som pausar tillsvidare, Erica, Anna, I am Annika, Inga-Britt, Helena, Beila, Victoria

När kvällen faller

2011-02-25T06:00:00.000+01:00

Idag är det fredag! ÄNTLIGEN kan jag väl säga utan att ta i för mycket. Efter intensiva men också intressanta dagar då jag har pratat individuella utvecklingsplaner med många föräldrar (om deras barn), då mitt fokus och min energi har lagts på att varje möte ska bli ett gott möte. Så planar det nu ut och det blir mer space i mitt huvud. Det är bra! Annat ska ju in…som skolarbetet till exempel…

Annika i Reston har som sitt sista fredagstema i februari valt När kvällen faller. En vacker mening som nästan känns magisk. När kvällen faller, framförallt en fredagskväll så känns det väldigt skönt. En hel helg står framför mig med lite annat än vardags aktiviteterna.

När kvällen faller och det är just fredag, så tänker jag också på tända ljus och matlagning som doftar gott av kryddor. Ett glas gott matlagningsvin och samtal om veckan som har varit, medan vi rör i grytor och dukar bordet. Vi går sakta in i helg mood och ofta har vi Rigmor Gustafssons sångröst i bakgrunden. Ofta men inte alltid äter vi något extra gott till efterrätt. Men ibland så blir det en förrätt bara för att det är så himla gott! Här kommer världens bästa förrätt, alla kategorier!! Prova den!

Balsammarinerad avocadosallad, 6 personer
150 g fetaost
½ rödlök
2 tomater
2 avokado
marinad
½ dl olivolja
2½ msk balsamvinäger
2 msk frysta provencalskaörter el. 1½ tsk torkade örter ex. franskaörter
1 tsk salt
1 krm nymald svartpeppar

1,tärna fetaosten, blanda marinaden & lägg i osten
2,finhacka löken, skär tomaterna i klyftor
3, skala avokado och skär dem i tärningar
4, varva allt på ett fat & ställ i mikron 1 minut eller tills salladen är ljummen.
Servera gärna med rostat bröd
från AoM

När kvällen faller och det är fredag så sitter vi länge vid matbordet innan vi sjunker ner i soffan. Ljusen brinner hela kvällen och bara enstaka lampor är tända…så lugnt, så skönt!

Ha en riktigt skön fredag och när skymningen faller, tänd massor av ljus! Njut!

Tack Annika för denna månads teman! ♥

Lördag

2011-02-20T11:21:00.001+01:00

Två isbitar i väntan på tåget. 20-!!

Från den plats i Gamla Stan där vi var på föreläsning hade vi den här vyn…

..otroligt vackert! Men på grund av kylan så var det var väldigt skönt att se den inifrån.

Vi hade ett kärt återseende och några fantastiska timmar med vår lärare från Indien, Ananda Giri.

Du och din mobil/dator/padda/läsplatta/iPod

2011-02-18T06:10:00.000+01:00

Fredagstemadags och jag har fortfarande brist på tid för skrivandet här….tyvärr.

En riktig kortis blir det och inte om min mobil som är en kär ägodel och som aldrig aldrig mer får vara i min bakficka och glömmas bort så att det blir ett plums ner i toaletten. Hemska tider!!

När jag läste den här artikeln söndags så tänkte jag att även om den handlar om Ipad och företagen så ger den mig, som är total novis, en förståelse för vad man kan använda den till…För det har jag inte riktigt förstått vitsen med när jag har både mobil och laptop.

Så håll tillgodo!! Och njut av att det är fredag!

Jag ska träna 2 pass med min pt Camilla i eftermiddag. Ett pass bara hon och jag, sen leder hon fredagens spinningpass. Tänk om jag när jag 22/6 2010 skrev tankar om träning.. att jag skulle bli fast så snabbt för den träningsformen….

Tänk så mycket man inte vet och som man inte testar just av den anledningen.

Det glädjer mig stort att jag numera vet.

Ett galleri

2011-02-17T06:28:00.000+01:00

Tänk vad bloggandet kan tillföra kunskap.

I söndags när jag satt och läste vår morgontidning så föll min blick på en liten artikel.Jag såg att det stod Grönland, i vanliga fall skulle jag nog bara ha fortsatt att läsa annat. Men nu så for tanken direkt till Beija och jag måste läsa vidare. Och där står att det i Nuuk så ska det byggas ett Nationalgalleri för arktisk konst. Så häftigt!!

Det har varit en arkitekttävling som danske Bjarke Ingels vann. Museet ska bli en rundad byggnad på en klippa vid Godthåbsfjorden med en skulpturgård i mitten. Oaooo!

Massor av D vitaminer..

2011-02-16T17:47:00.001+01:00

..i luften.

Just precis så här ska vinterdagar vara om de överhuvudtaget ska vara vinter.

En solig promenad på isen gör gott ända in i hjärteroten.

Det är söndagmorgon..

2011-02-13T09:46:00.001+01:00

…och jag är uppe före tuppen.

Jag vaknar efter en skön drömlös natt av att huvudet är fullt av saker-att-göra-idag.

Efter de två kursdagarna så ställde jag bara ner väskan med böcker och anteckningar på golvet i hallen, laddade om inför fredagen som började i snöstorm då jag var först på jobbet. Det vill säga före klockan sju! Det gick bra och dagen blev rätt olik andra dagar. Några kollegor kom inte till jobbet alls för busstrafiken var helt inställd och telefonköerna till de olika taxibolagen kunde nog liknas vid hur det brukar vara en nyårsnatt…upptaget eller man var placerad längst bak i en kö som var oändlig.

Några av barnen fick extra ledigt eller kom lite senare…På parkeringen utanför förskolan/skolan blev det lätt kaos när bilar fastnade och åkte på tvärsan. Det roliga var att alla som dock kom fram till förskolan var så himla glada -JAA vi klarade det! -Nu ska jag bara se om jag kan komma till jobbet också! sa var och varannan. Eller så knatade de som kommit hemåt igen för att sköta jobbet ifrån hemmaplan.

En förälder kom med frostnupna kinder glad och positiv och sa –tänk så många som är ute och går! Så roligt! Var är alla i vanliga fall?? Joo, vi vet båda att alla sitter i sina bilar numera. Men precis det hon sa hade jag också iakttagit genom förskolans fönster där vi hängde både barn och vuxna. Trots oväder så var det fantastiskt att se alla dessa människor som promenerade. De som satt i sina bilar var de man tyckte synd om…undrar om de kom fram?

Nu har vi i alla fall precis lika mycket snö som i julas, så jag kan sluta titta efter vårtecken. Det är bara februari, det brukar snöa då det brukar även vara rätt kallt då det vill säga nu.

Någonstans inom mig tror jag att ett under ska ske. Att det precis som att vintern kom ovanligt tidigt i höstas….så kan våren göra precis samma sak, komma ovanligt tidigt. Jag inser att så blir det inte.

Så nu ska jag fokusera på att strukturera upp min to do lista så att jag vaknar i morgonbitti och vet att jag har läget under kontroll. För nu börjar en intensiv period på jobbet. Jag kanske inte hinner skriva så mycket här på ett tag. Kanske inte heller hinner läsa eller kommentera inne hos er heller.

Men snart är jag här igen!

skrivet senare Åh, jag menar att jag är tillbaks här på bloggen snart igen.

Fotot är från en semester som har varit och den är till för att peppa mig –att det kommer ljusare och varmare tider…snart mycket snart.

I mina kvarter

2011-02-11T05:45:00.000+01:00

är fredagstemat i S&T denna fredag. Annika i Reston är den som givit oss rubriken för dagen. Jag har nog bara tid att skriva ett kortkort inlägg den här gången för tiden tryter och jag har huvudet fullt av de två dagarna på universitetet som var sååå roliga och givande!

Men nu ska jag fokusera…I mina kvarter. Ja, vad kan jag berätta om?

Jo, kanske om något som jag uppskattar men först måste jag berätta en kort förhistoria.

Vår dotter Camilla träffade mannen i sitt liv för några år sedan och i och med att han kommer ifrån Frankrike så har vi haft lyxen att tillsammans med dem och sedan själva upptäcka detta land som är så fantastiskt vackert och har så mycket gott att fresta med.

Efter framförallt den första resan dit så hade vi en önskan om och också en fråga som pockade på –varför finns det inte lokala bagerier här hemma längre. I Frankrike går man ju och handlade dagsfärskt bröd varje morgon. Det fanns ju fler sådana förr här också. Inte så lång efter så öppnade Gateau en brödbutik inte så långt ifrån oss. Där kan man köpa supergott dagsfärskt bröd och har man tur och de inte är slut även en pain au chocolate. Så nu finns det ett bageri i mina kvarter.

Så pratade vi om ost, ja närproducerat eller i Sverige producerat i största allmänhet. Varför finns inte det här, nära oss?? Varför fungerar det att ha det där men inte här? Någon där uppe lyssnade det är jag alldeles säker på.

Nu har vi i vårt nya fina centrum en matbod som säljer ostar som är så goda så…ja det är nästan inte sant, gjorda på små gårdar i liten skala. Korvar, skinka för att inte tala om deras blodpudding som är en ren läckerhet.

Jaa, så i mina kvarter finns det numera butiker som jag verkligen uppskattar att ha i min närhet.

Jag fick ihop några rader om mina kvarter. Men nu är det slut i rutan här måste ha maaat.

Skoldags!

2011-02-09T06:40:00.000+01:00

Idag känner jag mig lite pirrig. Det är första dagen på kursen som jag ska gå under våren…universitetsområdet är gigantiskt och det gäller att hitta…

Tänker samtidigt på vad min lilla mamma brukade säga vid just sådana tillfällen –men jag kan ju svenska, så det är ju rätt så lätt att fråga någon längst vägen. Ja, det är nog det jag ska ha i åtanke när jag som säkert många andra söker mig fram till rätt sal på pedagogiska institutionen.

Tillagt senare samma dag; Ja, det var riktigt svårt att hitta. Men jag var inte precis ensam om att ha problem med detta så jag spanade in andra som liksom jag såg förvirrade ut OCH det hjälpte, tillsammans så hittade vi! Dagen har varit STRÅLANDE rolig och intressant! Jag ser fram emot morgondagen!

Äntligen!!

2011-02-08T11:02:00.001+01:00

Jag har spanat längst husväggen, är det inte dags nu??

Å så idag fick jag i ögonvrån syn på de allra första snödropparna här hemma hos oss.

Jag som klagat på all snö, nåja lite kul var det nog så här i efterhand. Sen när den försvann och det blev till is då hörde jag mig själv gnälla också…

Men nu, jag LOOOOVAR, är det här ett vårtecken som håller i sig så ska jag inte klaga mer utan bara fånga dagen och njuta.

Idag är..

2011-02-06T17:11:00.001+01:00

..det vår 23 åriga bröllopsdag!

Igår firade vi med familjen. God mat och dryck och en massa glada skratt!

Undrar vart tiden tar vägen egentligen? För 23 år sedan var det en gnistrande kall snörik och solig vinterdag och vi kan lätt känna det som om det var…om inte igår, så för inte allt för länge sedan.

♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥ ♥♥

Älska varandra, men gör inte kärleken till en boja;
Låt den hellre vara likt ett öppet hav mellan era själars stränder.
Fyll varandras bägare, men drick inte ur samma bägare.
Giv varandra av ert bröd, men ät inte av samma stycke bröd.
Sjung och dansa tillsammans och var glada, men låt var och en av er få vara ensam,
Liksom strängarna på en luta är ensamma även när de vibrerar av samma musik.
Ge era hjärtan, men inte i varandras förvar,
Ty endast livets hand förmår rymma era hjärtan.
Och stå vid varandras sida, men inte för nära;
Ty templets pelare står åtskilda,
Och eken och cypressen växer inte i varandras skugga.

Ur Profeten av Khalil Gibran om Äktenskapet

IS

2011-02-04T05:56:00.000+01:00

Nu är det februari månad jisses vad tiden rusar fram. Massor att göra både på jobbet och hemma så tiden räcker just nu knappt till att skriva här. Måste prioritera annat även om det kliar i fingrarna av skrivklåda.

Februari månads fredagstema i S&T håller Annika i Reston i. I högerspalten kan du se de teman som hon har valt att vi ska skriva om. Så kul!

Jag har funderat om jag ska skriva om IS som det engelska ordet, rätt kul tyckte jag faktiskt när jag gjorde den associationen. Eller om jag ska skriva om det som just nu fyller allt som vi går på här just nu

Det som ser ut som vatten på bilden är IS

Valet föll tillslut på ISen vi går på just nu. All fin snö som vi fick i julas och som vi i vårt stilla sinne undrade hur vi skulle bli av med…det kommer nog att ta jääättelänge sa vi till varandra. Den har nu efter varmgrader och lite regn och lite minusgrader om vart annat blivit till just IS.

Den snö som finns kvar, den är isbelagd. Livsfarligt!

Det sandas och grusas och säkerligen saltas det med, såklart. Men det är som om isen omsluter varje litet korn och den gör inte så bra verkan.

ISen är blank och livsfarlig eller skrovlig och mindre farlig men lurig, när man vågar ta ut steget på sin promenad så dyker det upp en IShal bit..

Precis här på min lilla gatstump är vägen som en nyplöjd åker av IS. När jag går ut så håller jag mig i grannens buskar för att inte kana iväg…ser rätt kul ut, men jag är på intet sätt avslappnad. Jag som vill ta ut steget. För att inte tala om när jag kör iväg med bilen. Jag får parera så att jag kör ovanpå iskullarna, tror att om jag kör i fårorna så slår det i underedet på bilen.

På förskolan där jag jobbar tycker de äldre barnen att det här är buskul. De åker i superfart nerför backarna medan deras pedagoger står och håller i sig i lyktstolpar och bord för att inte drutta på rumpan. För de yngsta barnen är det här ingen hit, de kan inte gå ett enda litet steg utan att ramla omkull.

Men visst finns det något positivt med detta.

Bara plusgraderna håller i sig så är det snart barmark här. Jag ser gräsmattan på baksidan av vårt hus, yezz! Jag hör fågelkvitter, inte enbart i min väckarklocka. Och när solen bryter igenom molnen så känns det som om våren inte är alltför långt borta.

Men tills dess så är det viktigt att ta det väldigt ISI. haha!

Ha en riktigt skön fredag!!

Mål & mening…

2011-02-03T13:26:00.001+01:00

..med det man gör, det är både bra och viktigt för mig.

Jag har ett mål med min träning som jag nu äntligen har intensifierat, att få en kropp som orkar och som är stark och som kan…ja en hel massa! Jag längtar efter flow, glädjen i att det är jag som bestämmer vad jag orkar och vill. Inte en kropp som fått total error…som det var under en period av utbrändhet.

Inte för att jag tänker dansa salsa på ålderns höst…men om jag skulle vilja, så vill jag inte sätta några käppar i hjulet för mig själv. Det är NU det gäller att investera i framtiden, sen vet vi inget om.

Jag har fått en förebild, därav salsan. Se på denna fantastiska kvinna och få en förebild du med. Never underestimate an old girl.

Enjoy!!

Tänt vare här!

2011-01-31T06:40:00.000+01:00

Något som jag har irriterat mig på ända sedan vi införskaffade dem är lågenergilampor. I reklamen för dem kan man läsa;

Spar på allt utom ljus. Lågenergilampor och kompaktlysrör förbrukar 80% mindre ström än glödlampor och håller upp till 15 gånger längre. De ger 7 gånger större ljusmängd per watt (lm/W). Det är även en enorm vinst för miljön under hela livscykeln. En tumregel: Glödlampan förbrukar 5 gånger högre effekt än en lågenergilampa med lika mycket ljus (5W lågenergilampa motsvarar 25W glödlampa).

Jag tycker att de faktiskt även spar på ljus!! Och det irriterar mig såhär en måndagmorgon…förresten varje vardagsmorgon då jag ska upp och det är mörkt ute.

Så här brukar det vara. Jag vaknar runt 06.00, numera till ljuvligt fågelkvitter från min wake up light som sakta ökar ljuset i rummet. Jag stiger upp går till badrummet där jag dimmat lampan så att den bara ger mig ett svagt ljus som jag ökar undan för undan, jag är trött och behöver sakta vänja mig vid helljus...

När jag går ut därifrån så är det dags att tända irritationsmomentet, lampan utanför sovrummet där min garderob är. Där är glödlamporna som enligt reklamen spar på allt utom ljus. Just i det här läget vill jag ha just ljus så att jag ser vad jag tar på mig. Men dom är så sega, de tar en hel evighet innan det är fulltljus…den tiden har jag inte då.

Lösningen kan ju vara att tända den när jag går in i badrummet…men det glömmer jag för jag är så trött…så vad ska jag göra? Önskar att det fanns några gamla hederliga glödlampor kvar. Nu får jag väl använda pannlampa istället.

Nog grymtat för idag.

En liten anekdot

2011-01-29T18:00:00.001+01:00

Just nu doftar vårt kök av vitlök, räkor, chilli, rom och kokos. Maken och jag står med ryggarna mot varandra och gör fredagsmaten och efterrätten därtill.

Maken gör fisk & räksoppa så gott som efter eget huvud…spännande eftersom han i vår familj är känd som en duktig på kolijoxmatlagning. I dagligt tal enligt Kaja Vargs devis, man tager vad man haver. Vi köpte gott ost och vitlöksbröd på Gateau bröd idag så det ska vi äta till.

Jag står för efterrätten. Jag plöjer gärna i gamla invanda fåror, så jag hade tänkt något kladdigt med choklad…sen övergick det till hasselnötsdrömmar...som när jag inventerade skafferiet övergick i kokostoppar med lite god choklad i.

Nu till anekdoten. När jag var liten kanske mellan tre & fem, så hade min ena moster ett kafè, det var en dröm för ett litet kaksuget barn att gå på insidan av disken och på nära håll se alla godsaker och känna dofterna. Hennes kokostoppar var inte av denna värld! Så enormt höga och goda så jag sen dess har haft dem framför näthinnan när jag bakat kokoskakor och det har genom åren blivit en hel massa gånger. Smaken har jag fått till, men höjden har det gått mycket sämre med. Jag har försökt på olika sätt, men ju högre jag fått dem innan de skulle in i ugnen ju plattare har de varit när de har kommit ut.

Bara för några år sedan sa jag det till min mamma och frågade om hon visste hur moster hade gjort? Hon skrattade när hon berättade att –dem köpte moster från ett bageri och de hade nog speciella formar som de bakade dem i…upp och ner för att få dem toppiga.

Häpp!! Varför frågade jag inte tidigare liksom??

Den bästa maträtten jag har ätit på en semester

2011-01-28T06:25:00.000+01:00

Veckan har varit fulltecknad, jag varvar att jobba med att läsa min nya studielitteratur, den är så intressant! och att fixa lite annat som just nu viktigt. Det går riktigt bra tycker jag trots att det är mycket, för jag har strukturerat upp allt så ordentligt…tills igår morse då jag plötsligt kom på att jag hade missat ett möte kvällen innan. !! Man ska inte ropa hej…nej nej. Men det var ingen fara som tur var och inför nästa vecka får jag nog skriva med stora bokstäver i min planering för att inte glömma bort saker av vikt.

Nu är det ju dags för Mais ouis sista Fredagstema och jag kommer direkt att tänka på den absolut godaste maträtten som jag har ätit på en semester och det var på Biscarosse beach i Bordeaux, när vi hade varit på Dune du Pilar. Det var vår första Frankrikeresa och vi hälsade på dotter Camillas svärföräldrar. Jag hoppas att ni håller till godo med länken. Där står att läsa om den absolut godaste maten på en semester ever. Tyvärr har jag inget recept men jag länkar till ett, moules frites såå gott och önskar att jag kunde äta det NU! Tilläggas bör kanske, att vi inte pratar Franska. Det blev ju bra ändå, just den här gången.

Tusen TACK! Mais ouis för den här månaden, det har varit jätteroligt att skriva till dina teman.

Nu ska jag fortsätta mitt läsande för det är kväll när jag skriver det här, eller förresten när du läser det här så är jag nog påväg till jobbet eller kanske redan påväg därifrån för att det är fredageftermiddag.

Ha en skön fredag!

Om väninnor…

2011-01-23T16:54:00.001+01:00

och deras bästa egenskaper skrev jag om i fredagstemat…

En verklig test av vår vänskap skrev jag om under rubriken Å inte visste jag. Om vänskap och att kunna fixa till det även när det ser ut som om det faktiskt är kört!

Håll i hatten och läs! Jag får andnöd fortfarande bara jag hör talas om det…och det tas upp nästan varje gång vi ses, under skratt numera. Och S´s pappa sa sist vi sågs på en sommarfest att nu hade dom flyttat upp till Helsingland…så det vore bra om han fick reda på lite innan om vi behövde skjuts till flyget igen…

Enjoy!.