Ett total missat…

..ÄNTLIGEN!

Idag var min jobbförmiddag uppstrukturerad i en timmes intervju av mig och kollega om barns första språk, det där dom pratar med hela sin kropp och sina ögon. Som mammor och pappor lär sig snabbt och gör dom inte det så blir det riktigt jobbigt för det lilla barnet. Vi pedagoger som arbetar med de yngsta på förskola behöver kunna det här icke verbala språket som är rätt unikt för varje barn. Vi gör precis som föräldrarna också gör när vi förstår det, vi verbaliserar barnets vilja. Förstår vi inte, så blir barnet frustrerat men om vi förstår så blir det så bra! Om detta kan jag/vi prata i en hel evighet om.

Sen ilade jag snabbt iväg till nästa möte….kanske det var därför som jag totalt missade att Tomas Tranströmer blivit tilldelad årets Nobelpris i litteratur. Fantastiskt! En svensk!

Jag som skrivit om synkronisitet flera gånger borde väl ha förstått att den lapp med en snabbt nedskriven dikt som ramlade ur den anteckningsbok som jag raffsade med mig på en av mina utbildningsdagar i helgen, då mitt block blivit kvar i en annan lokal. Den lappen hade Tomas Tranströmers namn längst ner…På lappen hade jag skrivit ned en dikt som jag hittade i en tidning för flera år sedan och som talade direkt till mig.

Det är det enda som jag verkligen vet att jag har läst av honom, spännande att se om jag nu kanske får något tips på annat som han har skrivit som väcker lusten att läsa.

"Inom mig bär jag mina tidigare ansikten som ett träd har sina årsringar.
Det är  summan av dem som är ”jag”.
Spegeln ser bara mitt senaste ansikte,
jag känner av alla mina tidigare."

av Tomas Tranströmer.

 

Übersetzung

I reklamen på TV så kan man just nu se en person som genom att ta en liten tablett så kan hon tala all världens språk. Det vore ju genialiskt om den tabletten fanns, tänk så mycket lättare det skulle bli när man turistar om man kunde tala det landets språk flytande, arabiska, kinesiska…. Samma reklam berättar om gräset som enbart växer 3 centimeter. –genialiskt! sa maken, som enbart såg första delen av reklamsnutten. Det tog ett tag och mycket skratt att få honom att inse att det bara var reklam. Ett –tänk om det fanns..men innan dess så får vi allt klippa vårt gräs…

Jag kommer faktiskt bara ihåg reklamen men inte för vem… undrar just om reklammakarna har lyckats då?

Nåja, det som får mig att tänka på detta är att jag när jag ser vilka som besökte min blogg igår, kunde klicka på en länk som hade översatt mitt inlägg om Therese Alshammar som jag skrev i december Mentalträning & babydrive, till tyska! Fina Therese har ju nyss tagit ett välförtjänt guld så det är klart att någon entusiast googlat på hennes namn.

Min blogg heter där Die hoch in den kleinen. Min tyska är sisådär, tror nog att jag förstår mer än jag i själva verket gör. :/ Men när jag ser min blogg med ett nytt namn och med all text på ett språk som jag inte kan skriva så blir jag lite imponerad av vad teknik kan göra idag, ingen tablett men väl ett google verktyg. Samtidigt blir jag lite misstänksam eftersom jag inte kan kontrollera om översättningen är korrekt…eller jag vet att den inte är korrekt. För jag har hört familjemedlemmar berätta om och själv läst översättningar som är roliga men helt uppåt väggarna.

När en författares bok blir översatt till ett annat språk så får den lita på att översättaren överför inte enbart ord för ord, utan även en känsla som finns inbyggd i ett specifikt ord på rätt sätt. Det ingår absolut inte i Google Übersetzung men som sagt var, det är roligt och riktigt bra att den finns. 

Som en extra klo på det hela kan jag ju berätta att nu när jag läser det jag skrev att Therese sa i december och som jag fastnade för då jaa det låter lite invecklat men…så har jag på detta sätt gett mig själv ett svar på min fundering i lördags. Det är magiskt! 

Det är en teori om att allting går, det kommer bara att ta olika många försök. Där satt den!

Bättre glasögon kanske??

Ja, det där med att läsa en massa böcker under semestern, det har jag gjort så länge jag kan minnas. Ofta har bokhögen varit enorm och fler böcker har tillkommit efter besök både hos min mamma och svärmor…men inte i år.

Jag har funderat en del på det, hur kan det bli så?

Jag tycker fortfarande att det är så härligt att försjunka i en bra bok på sommaren och kunna läsa hur många timmar som helst utan att behöva tänka på att man jag ska upp på morgonen eller passa någon viktig tid.

Första veckan på semestern så tänkte jag att det nog mest berodde på att jag var trött på böcker efter att jag hade läst så mycket studielitteratur under våren. Men veckorna gick…Så fick jag en bok av Jacqueline Winspear under näsan, den sträckläste jag. Vilken bok! Sen fick jag syn på boken Born to run av Christopher McDougalls som sedan april finns på svenska. En riktigt intressant bok som jag läser i nu och då.

Maken har precis som vanligt plöjt igenom en massa böcker under sommaren så när han skulle fylla på förrådet så hängde jag på. Jag hittade en ny kalender med extra plats att skriva in träning i, why not liksom? Så precis innan vi gick ut ur affären så råkade min blick fastna på Kajsa Ingemarssons senaste bok Någonstans inom oss. Så var jag borta från yttervärlden igen. En eftermiddag och seeeen kväll senare så kröp jag leende ur min läsbubbla.

Jag har varit i himlen och är tillbaka! Jag älskar boken!

.

Näee, det blir nog ingen mer bok läst den här semestern…så är det och jag ska inte fundera mer på det. Man förändras visst!

En lång historia…

ja, den har pågått i cirka 25 år!!! Hjälp vad tiden går!

Det började för min del i mitten av 8o-talet, jag var inte först men så gott som ALLA pratade om den…böckernas bok den man bara måste läsa. Jag pluggade då och hade småbarn inte hade jag tid att läsa en så tjock bok även om jag redan då var en inbiten bokmal. Den gick mellan mina dåvarande klasskompisar men landade aldrig hos mig.

Några år senare så kom den i min väg igen och den här gången var jag fast. Tur att den var tjock tänkte jag då OCH att det kommit ut två lika tjocka böcker till så att jag slapp läsa långsamt för att den skulle räcka länge.

Boken hette Grottbjörnens folk av Jean Auel jag läste och läste tills jag kände att nu måste jag läsa något annat ett tag. I påskhelgen fick jag Stäppvandringen i min hand igen, det var den 4;e och sista boken som jag läste då, när den kom ut. Nu är jag inne i Ayla & Jondalars värld igen. Jag tänkte inte läsa hela…bara lite för att uppdatera mig, men det är svårt att sluta….

Varför detta intresse igen? Jo, för att den 29 mars i år så kom den 6;e boken De målade grottornas land ut och den väckte min nyfikenhet.

Tänk vilket långt författarprojekt! Över 30 år!

Tänk så bra det är med internet!

Till kursen som jag ska gå..eller rättare sagt redan har börjat fastän det inte riktigt känns så ännu, så saknade jag en bok. Jag har några personer i min närhet som studerar just nu och de har läst en kurs som har nästan samma innehåll som den jag nu ska gå, men de hade tyvärr inte just denna bok. Så jag var påväg att inhandla ett nytt exemplar.

Men så kom jag på att jag ju har hittat flera böcker på Bokbörsen tidigare. Så sagt och gjort, jag gick in på hemsidan och efter några klick så fick jag upp att det fanns ett exemplar av den och för endast 50:-!!

Idag, två dagar senare så ligger boken i min brevlåda och jag är så glad.

Nu ska jag sätta mig ned med en kopp te och bekanta mig med alla böckerna. Studierna kan börja!

I böckernas värld…

..hamnar vi ofta med Julie.

Redan som riktigt liten, alltså ännu mindre än nu så har hon tyckt om att titta i och att läsa böcker. Att samma sak kan heta olika saker beroende på vem som läser av mamma & pappa, det har hon inte ännu funderat så mycket på. När pappa säger cien så säger mamma hund, när Julie säger mijaone så vet vi allihopa att hon menar katt. Böcker och pratet runt omkring dem utvecklar språket. Att visa barnet namnet på den som har skrivit alla bokstäverna i boken och även gjort alla bilderna ger barnet en förståelse för att det är en person som tänkt till, att alla bokstäverna ordbilden också betyder något.

Böcker som sen en tid tillbaka har kommit in i Julies liv är Stina Wirséns helt fantastiska Vem? böcker. Stina Wirsén kan som få andra illustratörer och textförfattare fånga det lilla barnets uppmärksamhet med små medel, det är stor konst!

I mitt yrke som förskollärare för de yngsta barnen har jag om och om igen läst böckerna. De fångar verkligen barn och vi pratar runt bilderna.

Katten är ful. Jo så är det. Gult är fult säger kompisarna. Men fågel håller inte med. Fågel är också gul. Jag är gul och fin. Så säger fågel. Men krulligt är fult, tycker fågel och pekar på nallarna. Nallarna blir ledsna och rosa nallen undrar om inte han är fin i alla fall. Rosa är väl den finaste färgen? Nä, rosa är fult. Rosa som en räka, räkor luktar blä, svarar katten och fågel då. Oj, oj, nu gråter alla!  Hur ska detta sluta?

Jag läste i höstas att Stina Wirséns Vem? böcker skulle bli film och tänkte att den vill jag se med Julie och jag hoppades då på att själen i böckerna skulle finnas kvar…sen glömde jag bort det. Till nu före jul när jag kom på att den kanske kommit som dvd. Jag hittade den inte men däremot att den finns på Svt play. Där Vem är söt? ligger kvar till 22 januari, sju av de andra böckerna finns också där som film.

Vem blöder? har varit favoriten hos barnen på förskolan, det är den även för Julie. Ojoj blod! Alla plåstrar om och tröstar, men så råkar kaninen… Titta på kaninen, ser han glad ut? Röd runt nosen av skäms och ledsenhet…men så!

I love!!

Se dem tillsammans med ditt barn. Barnen ser och vill prata om det som händer i böckerna eller i filmen. Djuren ansiktsuttryck är talande och just att ställa frågor runt bilderna passar bra. –Ser katten glad ut?  Att öva sig i att läsa av ansiktsuttryck är en rolig lek, det gör det också lätt att ta upp när det händer något mellan barnen. De lär sig att se och läsa av.

– Ser kompisen glad ut när du gör sådär?

Julie sitter helt koncentrerad i mitt knä och ser på de korta filmerna, pekar och kommenterar. Den är så fantastiskt bra gjord! Och själen finns kvar, den talande enkelheten.

Gott!

Ikväll är det första kvällen på länge som maken och jag är helt ensamna här hemma. Vi dricker lite gott vin och så har jag rostat nötter till det. Mums! Vi ska vi se Drottningoffret också såklart. Boken var helt otroligt bra, hoppas filmen är det också. 

Kryddiga rostade nötter

Ingredienser

Beräknat för 6 portioner

7½ dl nötter - mandlar, hasselnötter, pistagenötter valnötter och/eller cashewnötter

1½ dl socker

1 tsk salt

1 msk kanel

½ tsk mald ingefära (eller gärna färsk!)

1 st äggvita

1 msk vatten

Gör så här:

Sätt ugnen på 140 grader och lägg ett bakplåtspapper på plåten.
Lägg alla nötter i en bunke. Häll på socker, salt, kanel och ingefära och blanda om ordentligt med händerna.
Häll äggvitan i en kopp, häll i vatten och vispa med en gaffel tills det blir skummigt. Häll äggvitan över nötterna och blanda om igen så att alla nötterna är täckta.
Häll ut nötterna på plåten och bred ut dem ordentligt. Sätt in plåten i ugnen i 35 minuter. Låt nötterna svalna innan de bryts i mindre bitar.
Förvara i en lufttät burk.

^{Receptet har jag fått från Svt Go´kväll}

Ett gott skratt!

Det finns en serie som jag ofta skrattar stort till och det är Zits.

Jag får stor igenkänningsfaktor från när sonen bodde hemma när jag läser den, ibland kan man nästan tro att den är totalt plagierad från vårt hem då….och tyvärr även i denna strip…det är inte lätt med alla j***a programväljare till TVn och till DVDn och till stereon…. ;)

Åntligen!

Idag damp den ner i min brevlåda för sniiigelpost, fina Emmas författardebut!

Vi är några vänner här uppe Emma…rättare sagt tre personer  om du inte kan lista ut vilka så är det C, A & jag som vill fira den med dig.

Skrivet om boken…

..av min vän A som sträckläste Jag älskar dig inte och sen skrev ner sina tankar till Christina.

Hej!
Jag har läst många bra böcker i mitt liv och en del har påverkat mig på olika sätt. Det gjorde även Din bok. Den väckte ovanligt starka känslor hos mig. Jag blev upprörd och arg, och samtidigt kunde jag inte lämna boken ifrån mig, läste den på två dagar. Boken ger hopp och budskap om att vi människor klarar av mycket mer än vi tror, bara man inte är ensam och har riktiga vänner. Det vet jag något om.
Jag relaterar inte boken till några egna upplevelser (har varit lyckligt gift med en snäll man i 34 år), ändå identifierar mig så mycket med huvudpersonen. Är det därför att den är så trovärdig eller bara för att den är så välskriven?
Hur som helst. Tack för att jag fick läsa boken.
Hoppas att Du skriver en ny snart.
Med vänliga hälsningar.
A

Boken & bilderna….

 

…den i Tara säger väl något om glädje och värme :-D.

Finaste vännen och författaren Christina Stielli hade ordnat ett hejdundrande härligt releaseparty igår.

Jag har inte hunnit läsa så långt som jag har velat ännu, bara cirka 90 sidor. Men jag är redan gripen, vill inte sluta läsa. Lottens känslor kryper under huden. Jag blir ledsen, arg och får nästan andnöd emellanåt, vill gråta. Christina har en otrolig förmåga att med sitt skrivna ord föra berättelsen framåt. Allt hänger samman…medan allt faller samman…

LÄS DEN!

Äntligen!

Rykande het och efterlängtad ligger nu tre nyinköpta exemplar av Cristinas bok på vårt köksbord och inväntar tisdag och signering på releasepartyt.

Åh vad jag ser fram emot att börja läsa!

Styrka II

Om en bok som nu ligger rykande het och bara väntar på oss läsare tänkte jag skriva om.

Men tror att det är bättre att du själv följer det här eller här eller här….

Fina ♥  Christina ♥ har en form av inre styrka och kompass som jag beundrar.

Jag längta tills jag har boken i min hand, får slå upp de olästa sidorna, luta mig tillbaka i soffan och försvinna bort i en värld som hon har komponerat.

Boktips!

Vill du läsa en riktigt intressant bok, läs då den här!

Den besynnerliga händelsen handlar om en pojke med Aspergers syndrom. Han kan alla världens länder och deras huvudstäder utantill, han kan dessutom alla primtal upp till 7057. Men det han inte förstår sig på är människor, och deras ibland tvetydiga känslor. Här berättar Christopher själv om hur han i sin idol Sherlock Holmes fotspår försöker ta reda på vem som har dödat grannfruns hund. Han har att brottas med inte bara sin egen oförståelse inför den kaotiska omvärlden utan också omvärldens oförmåga att förstå honom. Och i mordgåtan ligger lögner begravda som hotar omkullkasta hela hans tillvaro.

Jag läser just nu..

..en jättebra bok av Marika Cobbold Hjörne den heter Afrodites apotek för motvilliga älskande. Så härligt det är att återigen läsa en bok av henne. Den här är både rolig och tankeväckande ;).

Boken innan den var Ingrid Hedströms Flickorna i Villette. Den och boken innan med nästan samma namn är är såå spännande. När jag tittade in på hennes hemsida så såg jag att hon skrivit ytterligare en som jag har missat…konstigt :).

Den vill jag också hinna läsa innan jobbet börjar snurra på igen.

Det är mycket nu :)!

Mitt i löjromspotatisfix och maränggrottor och en sol som lyser härligt från en klarblå himmel så vill jag ge ett till boktips. För jag slänger emellanåt ett getöga i boken för stunden och tänker att det kanske är fler som vill få den här till sig. Leva i livet av Elisabeth Kubler-Ross heter den.

Hon är en nygammal bekant som jag läste någon gång på 90-talet men kom på och ville läsa igen efter att jag hade suttit med en kollega och pratat böcker. Den bok som jag minns mest och bäst av hennes är Döden är livsviktig som man kan hitta billigt på Bokbörsen Böckerna är så fint skrivna av en fantastisk person. Inte tungt alls, bara så fint.

Ha en go å glà påsk!

En bra bok..

..är fint att ha med sig när man reser. Den här fick jag tips om flera månader innan resan men började läsa först när resan pågick. J M G Le Clézio´s bok Öken Den passade som handen i handsken. En fantastisk bok som jag till en början läste högt ur för Crister och våra två vänner som satt och rensade russin.

Läs den och njut!

I beskrivningen av boken står det så här, Öknen är den plats där liv och död möts. Där lever Nour, en arabisk pojke som följer sitt folk på flykt undan de franska trupper som satts in för att kuva nomadfolken i norra Afrika.
På samma plats, fast många år senare, lever en ung nomadflicka, Lalla. Precis som Nour känner hon en fullständig samhörighet med solen, himlen och ökennaturens mytiska krafter. För att slippa undan ett arrangerat äktenskap flyr hon till Marseille, där hon genast förvisas till slumkvarteren bland de fattiga invandrarna. Så sker något som gör att allt förändras; plötsligt ligger världen för hennes fötter. Men hennes längtan driver henne ständigt tillbaka till öknen och hon tvingas fatta ett avgörande beslut.
Öken blev Le Clézios stora genombrott och belönades av Franska akademien med Paul Morand-priset. Här blandas storslagna bilder från det nordafrikanska ökenlandskapet med fruktansvärda skildringar av hur hela kulturer går under av kolonialmakternas girighet och brutalitet.

Om böcker…

..igen!

Håller fullständigt med Susanna om detta.

Läs den! …..också ;)

Skrattar högt!

Jag får en bok på hjärnan, har läst om den hos andra bloggare för länge sen men inte kommit till skott. Helt plötsligt så bara måste jag läsa den!

Tänker för mig själv…men hur tusan kom den in i mitt tänk? Har jag läst om den de senaste dagarna? Har jag sett den någonstans? Jag vet faktiskt inte.

Så idag på väg hem från jobbet så svängde jag in på vår bokhandel. Med lite hälp så hittade jag den.

Den fängslar mig direkt och redan på sidan 19 får jag min första skratt attack. 

Att skaffa sig barn är som att skaffa sig en tatuering i ansiktet. Man måste vara bergsäker på att det är så man vill ha det innan man sätter igång.

I sitt sammanhang är det otroligt roligt! Jag fortsätter att surpla i mig den…vill hinna läsa så mycket mer innan jag åker tillbaks till jobbet igen.

Vad den heter? Jo, Lyckan, kärleken och meningen med livet

Bara en enda…

..sak vill jag säga så här på kvällskvisten…

Om du bara ska läsa en enda bok det här året

 

Läs den här!

den överträffar allt!

Drottningoffret heter den och är skriven av Hanne-Vibeke Holst