tisdag 18 september 2007

Hjälpte inte alls

även om det brukar göra det, bra musik alltså. Tror att jag valde fel, det var inte puls jag behövde igår. Det var lite slowmusic som Bill Whiters "Ain´t no sunshine" eller "Lean on me".
Det är väl dax att jag lär mig vilken musikmedicin som gör mig gott. Är jag låg så är det låg musik och är jag mer energifylld så funkar Arash, Tarkan och Santana.

Något jag också behöver lära mig till nästa gång jag blir sjuk är att det måste få ta tid att bli ok igen. Jag blir stressad av att vara sjuk. Även om det som nu bara varar några dagar. Ja, inte när det är som värst förståss :). Men när det börjar att vända. Då vill jag vara ok på direkten. Pronto!

Så är det nog både i det stora och i det lilla för mig. När jag dundrade in i den berömda väggen så var jag påväg tillbaks hur länge som helst. I min fantasi alltså. Ingen annan än jag gick på den illusionen. När jag tillslut efter många om och men förstod och acepterade faktum så började det att vända, även om det tog tid att komma igen till den procent jag är uppe i nu.

Ja vad vill jag säga med det här då??? Ja, vem vet inte du, vem vet inte jag, vi vet ingenting alls...;)

Inga kommentarer: