Reflektion

Jag går i 5an. Min klass har blivit skolans värstaklass. Hur gick det till? Kanske för att våran snälla fröken blev sjuk och aldrig kom tillbaks. Jag kan som vuxen tro det men jag vet inte om det stämmer. Det blev vi mot lärarna. Klassen var skolans största, 29 elever. Ett tag ville rektor dela klassen, men vi stod enade som en man. Vi hör ihop!! Massor av vikarier passerade. De blev redan i lärarrummet skrämda av de andra lärarna.
-Oj! Ska du ha 5b! Stackars dig! På darriga ben klev vikarie efter vikarie in i klassrummet. De klarade det olika bra. En läste ”Skriet från vildmarken” av Jack London för oss. Då satt vi som tända ljus och lyssnade andäktigt. Det var ingen som kom på att det kanske var med böckernas hjälp han/hon skulle nå oss. När boken var slut var också hans vikariat slut trots att ”vår” fröken inte var tillbaks.
Lilla späda Åsa som var lärarstuderande hade vi en period. Hon hade det inte heller lätt, jagade S och P och flera andra av killarna mellan bänkarna. Följd av klassens skratt! Fy så hemskt!

Jag tänker tillbaks och funderar på det som händer i en klass när eleverna slutar respektera de vuxna.
En dag plockade lilla späda Åsa fram skolans skivspelare, hon har en skiva med sig som hon ville att vi skulle lyssna på. Klassen blev återigen helt tyst, helt förtrollade. Hon fick spela den om och om igen. Vi fick alldrig nog. Alla låtarna var som en egen berättelse för de flesta av oss.
Det var första gången jag och säkert hela klassen hörde Simon & Garfunkels LP Bridge over Troubled Water

Tänk om vi hade haft bara en lärare och att denna lärare hade upptäckt att vi i klass 5b blev fångade av musik och av böcker. Vad hade hänt med klassen då? Om denna lärare hade tagit detta till hjälp i sin undervisning. Jag bara undrar så här en eon av år senare.

http://www.barnboken.nu/cgi/kort/9789129659023.shtml http://en.wikipedia.org/wiki/Bridge_Over_Troubled_Water