onsdag 2 januari 2008

Nu har

dom åkt. 5.30 ringde först makens mobil. Jag rusade upp utan att vara vaken och följde signalen nerför trappen. Då slutade det att ringa och fem sekunder senare började min mobil istället.

Yr i bollen av att fortfarande vara rätt så sovandes så fortsätter mitt sömniga mobilletar lopp uppförtrappan igen och det är sonen.

-Jag vill bara säga kram och hejdå, vi står vid inchekningen nu och är snart påväg. Allt är bra och vi hörs senare! Kram kram

Mitt hjärta blir stort och varmt och jag lägger mig i sängen och somnar om med ett leende.

Gullhjärtat mitt!

3 kommentarer:

Elisabeth sa...

Vill bara titta in till dig, du vackra människa... och säga tack! Tack för att du finns.. och tack för alla dina ord av omtanke och värme borta hos mig!!

En varm kram till dig...

Anonym sa...

Din klocka är redan fixat ser jag , fick du hjälp eller kunde du själv! Va skönt att han kom i väg det kommer gå jättebra Ewa , jag lovar ;) jag har bytt blogg, kände när kommandoran hittade mig at jag inte fick va "anonym" på samma sett att jag måste vakta mina ord osv..Monica

✿Ewa sa...

Elisabeth; Det är du som är den vackra i detta sammanhang, tack för att du finns och var rädd om dig och tänk på Dig för en gång skull. *Kram*
Monica; Jag hann inte få hjälp för jag hittade en när jag googlade och fick sen hjälp av maken att få den på plats. Förstår att du bytte eftersom kommandoran hittat dig. Det ska ju vara ens egen vrå.
Kram och allt gott till dig!