Snön faller, Ohlala vill ha dig, med flera...vilka minnen!!
Konserthuset tidigt 80 -tal. Arbetskamraterna ska på konsert
-Vill du hänga med?
Jag har inte den blekaste aning om vem han är. Sitter länge i mörkret brevid en publik som bara ÄLSKAR honom!
Inte förrän de första ackorden till Snön faller hörs är jag rätt oberörd. Men DÅ händer nått!
Magiska ögonblick som följer med länge, länge.
Sen har det varit många konserter både inomhus och ute. Bästa stämningen var nog på Brännaberget sommaren -86.
Minnen är trevliga men de senaste åren har det varit noll lyssnande på Uffe. Han har fallit i glömska. Och ibland blir jag lite velig, som när jag läste att han skulle ge sig ut på den första turnén på två år...ska vi verkligen gå på konserten??
Men nu har jag precis bokat biljetter till den nya konserten unplugged i Uppsala i september.
Jättebra platser! Nått att se fram emot! Yezz!
6 kommentarer:
ååå va kul jag har också fundera på den konseren, sugen är jag , tycker han är skitabra !
// kram MOnica
Kul! Jag blir blir mer och mer glad att jag bokat biljetter sen jag lyssnat på gamla låtar. Han è bra!
*kram*
E
Nja... jag måste nog säga att jag tycker att han skriver bättre än han sjunger! För hans texter är djupa och vackra... och där han förmedlar vemod, längtan, kärlek, sorg, glädje... med de vackraste ord som handlar om livet... tycker jag!
Varm kram... varje dag!
Elisabeth; Håller på ett sätt med dig...,men när jag hör första stroferna av tex. "när jag kysser havet"... så är det röst, orden och musik som är en helhet. Det känns på nått sätt väldigt mycket frihet...rösten passar in i texterna tycker jag. Musiken är pricken över i;et. Kram vännen!
nämen är du vaken hihi natta Magnus sjöng just ; hon gör mig gaaalen ;) den är bra
Kramar Monica
godmorron! :). Ja jag var vaken och var såklart tvungen att kolla bloggen, stupade sen isäng haha!
E
Skicka en kommentar