Jag fortsätter..

mitt kulturdels läsande och fastnar i tankar vid Lars Rydings kolumn. Jätteintressanta tankar om vem som skriver en översatt bok..

Då förstår jag helt plötsligt mer av tankarna som Magnus Eriksson har i sin recention den 10 juni av Linda Olssons bok Sonat till Miriam Där han längst ner skriver.

...Linda Olsson skriver på engelska, ett språk vars ordrikedom gör det möjligt att söka precision i bilden av känslotillstånden, där man i svenskan snarare skapar en klarare bild genom associationer. Det som på svenska ser ut som en sentimentaliserande tendens, kanske bara är en strävan efter precision? Kanske uppstår det sentimentaliserande draget i översättningen, inte i Linda Olssons text?Det går dock inte att ta ställning till detta än på ett halvår. Romanen publiceras på engelska först i november, i Nya Zeeland och Australien, och i USA i februari....

Boken Sonat till Miriam, var helt fantastiskt skriven, enligt mig. Men jag ska nog läsa den igen när den kommer ut på engelska.