besökte vi två kvällar, enligt guideboken väl värt ett besök.
Första kvällen var vi där 21.30....kön var lååååång. När klockan var halvtio lämnade vi kön eftersom köket stängde tio och det inte fanns en chans att komma in tills dess.
När vi kvällen efter var smarta nog och var där runt 19.30 kunde vi kliva rakt in och bli hänvisade ett bord i den redan rätt fullsatta restaurangen.
När Camillas fransman därhemma via sms fick reda på att vi skulle ut och äta redan den tiden så fick hon ett sms tillbaka. -Ja gör gärna det men ni kommer att vara rätt ensamma!
Det var rätt kul att beställa maten, menyn var endast på franska och även om Camilla kan en hel del nu så blev det rätt många gissningar. Maten var enkelt men god, husets vin kändes som en högvinst! För endast 5euro fick vi en flaska gott vin.
Vi var bara tvungna att kika ut och se om det hade blivit någon kö, när vi hade beställt maten så lyckades vi få en glimt. Den var jättelång! Och vi var nöjda. Och fransmannen fick ett sms att vi hade haft rätt.....
2 kommentarer:
Jag känner igen det där "sitta-fast-i-röj-tänket... och även i att de anteckningar som jag skrivit på kurser och konferenser, och som jag då tyckte var så himlans viktigt att komma ihåg för min egen del, att de...ja, att de bara läggs på hög, och så småningom glöms bort!
Varm kram...
Ps. En underbar resa, läser jag... vad roligt! Sådant som ger guldkant åt vardagen...!
Elisabeth; Jättekram til dig!
Skicka en kommentar