Det ordet hörde jag inom mig igår, sen har det ekat även i mina drömmar.
Och det är det jag gör från och med nu...
Susanna och Nikolas har börjat sin resa och sin 2 år långa vistelse i Kenya.
Jag är så glad för deras skull! Att göra detta äventyr tillsammans är stort!
Ändå håller jag stundtals på att drunkna i min längtan efter Susanna...redan innan hon åker.
Längtan är inte rationell på något sätt, jag varken kan eller vill analysera den. Jag vill vara i den just nu....
Trots att jag inte vill analysera så gör jag det, men fattar ändå inte varför just den här resan gör mig så längtig & väntig...
Å just nu när jag sitter och skriver av mig så får jag ett sms.
-Jambo vi är framme nu & är påväg till lägenheten...Tänker på er & älskar er!
Mmmmm, härligt!
Nu kan jag påbörja min dag och det känns riktigt bra!
3 kommentarer:
Jag saknar S också!
Men du har ju mig -din favoritdotter- kvar (hoppas att S läser detta ;-)) och vi ska göra masssssor av roliga saker tillsamnans bara du och jag, visst då?
Thiiii-hi-hi!
SKickar en kram från linköping som lite tröst! Jag kan klä ut mig till S...hmm eller inte ;-)
Camilla & Emma;
Sötnosar!!!!! Tack för att ni finns, jag blir glad och full i skratt av era kommentarer.
Jättekramar
E
Skicka en kommentar