Tattoo

-Jag skulle vilja göra en tatuering, ja bara en liten...kanske på ankeln eller axeln...eller...

Så sa min syster för några år sedan. Hennes son med flickvän hade då gjort några stycken var lite här och där på kroppen. Sonens var jättefina på honom. Flickvännens också, bara det att de hade blivit för många för att det skulle vara snyggt enligt mig, som fick frågan om vad jag tyckte.
Att min syster som den person hon är skulle göra en liten kändes helt ok...men jag vet att hon har svårt att begränsa sig.

Så därför blev mitt
- Nej!! När hon sa att hon ville...lite för snabbt. Det var nog reptilhjärnan som slog på.

För vi är ju vuxna och jag har definitivt inget rätt att bry mig i det hon vill, hon bestämmer själv.
Men det gav mig tankar om och varför jag verkligen inte vill. Inte ens en liten vill jag ha. För jag har sagt så bestämt

-Nej! även när någon frågat mig.

Under det glada och härliga 80-talet, då hade jag världens snyggaste koboltblåa skinnjackan med maffiga axelvaddar och läckra höga stövlar i samma färg med snygg klack och som pricken över i;et matchande blå mascara som jag för övrigt blev allergisk emot. Det är inte alls snyggt med blå mascara och röda ögonvitor men jag stod ut så länge det bara gick

-För det var sååå snyggt!!

Jag hade kort hår då som nu. Men då stod det rakt upp, ja det var svårt att få upp mitt mjuka babyhår så det krävdes en hel del fix och don för att det skulle hålla längre än ut genom badrums dörren....ett hett tips från en annan desperat hårfixare var

-Prova raklödder, det blir hårt! Jo hårt och kladdigt!

Vidare vad det gäller håret så har jag nog haft alla färger som frissan har i sin färgkarta. Det var kul att variera sig. Inte alltid så j*k*a snyggt...so what!

-Det var värt det för att sticka ut lite mer?

Sen var det ju öronen också. Jo, från att ha haft ett hål i var öra. Så blev det massor av hål hela vägen upp...attans så ont jag hade när det tredje och fjärde gjordes på var sida. Det dunkade rejält och nattsömnen försvann helt!

När jag en dag klev på bussen och satte mig bakom en tjej som också hade korthår och massor av hål i öronen. Så insåg jag att jag absolut inte kunde ha dom kvar....dom måste bort!! Och det fortare än kvickt, för det såg ut som om hon hade tandställning där bak! Och hur läckert är det??

Vart vill jag komma?

Jo, just nu tycker många att det är läckert med tatueringar, det är på var man och kvinnas armar, axlar och övriga kroppsdelar.

När det gäller gammalt mode som kommit igen nu så känner nog många av oss som redan burit det, en gång för länge sedan.

-Aldrig, aldrig mer!!

När jag tänker på mig själv så ledsnar jag så fort.

Jag skulle aldrig stå ut om jag hade varit tvungen att fortfarande ha rödlila spret frille och massor med hål i öronen och dito kläder.

En tatuering varar för livet...hjälp!

Jag kanske är fånig och bara tänker på de som finns på platser på kroppen som kanske eventuellt förändras med tiden. Som solen runt naveln....rosen som är så fin på det runda bröstet och som med tiden slokar och får låååång stjälk...

En tatuering som passar mig är nog i såfall den här.


ps Jag har inget alls emot att andra tatuerar sig. Bara jag som är som jag är, det vill säga ombytlig slipper ;)