Snopet!

Idag ska jag jobba hemifrån, men först en promenad. Frisk luft är bra och härligt så jag ger mig iväg….

Men idag blir det inte den vanliga motionsslingan utan med bestämda steg styr jag mot det av våra två centrum som ligger längst bort. Promenad plus shopping! Perfekt! Jag har i huvudet en liten lista på saker jag vill kolla på. Såg en fräsch blus på Vero Moda ett par jeans på ett annat ställe och ett par sköna skor att promenera i skulle jag behöva titta på…

Men så fort jag kommer in i centrumet så blir jag så trött. Jag kollar lite slött in i affärernas skyltfönster. Orkar inte gå in i en enda butik. Om blusen, jeansen och skorna hade hängt i sina påsar utanför butikerna, färdigprovade! Och det bara varit för mig att betala. Ja, då hade det varit perfekt!

Jag handlar med mig lite att äta och går förbi en uttagsautomat…hm…ja, men det är nog bra om jag tar ut lite kontanter i allafall. Ska ju hämta mina nyklackade skor hos skomakaren på vägen hem.

Kortet vill inte in vid första försöket, jag provar igen smart som jag är och slurp innan jag hunnit blinka eller ens slå någon kod så har automaten mumsat i sig mitt kort!!!

Ok! Jag biter ihop och tar omvägen förbi banken innan jag hämtar ut skorna. Jag har tur! Idag är det så gott som ingen kö alls. Tjejen i kassan kan se att mitt kort har fastnat i automaten. Beställer ett nytt kort, det tar 3-5 arbetsdagar att få ett nytt…knappar in nya koder. Ställer mig i en ny kö för att få ut kontanter….

Tänk så skönt det varit om jag bara hade tagit den där vanliga svängen. Då hade både energin och kortet varit kvar och förmodligen jobbet jag nu ska sätta mig ner med också.

Nu ska jag fixa en espresso och ta nya tag!