Vi tog tjuren..

..vid hornen och började vår GI start  för 3½ dag sedan.

Det är otroligt, men jag är inte alls hungrig! Inte heller längtar jag efter något sött vilket är en höjdare. Jag som knappt gått två meter från godis skålen under helgerna som varit.

Men en konsekvens känner jag av…eller egentligen två så här långt.  Och vi visste inte varför ifrån början eftersom allt annat kändes så bra.

Igår när vi tog vår promenad i det härliga vintervädret så kändes kroppen som ett kassaskåp, otympligt! Jag gillar att gå fort och det är oftast det jag längtar efter att göra när jag är sjuk och inte riktigt orkar.

Nu var det som om jag varken hade energi eller ork helt plötsligt. Benen var som stockar. Jag fick peppa mig själv ordentligt för att orka och för att inte ge upp. Ville bara sätta mig ner och bli hämtad med bil!  Tänkte på de vars kropp är såhär hela tiden. Stackarna!

Sen är det det där med huvudet. När man som vi är inne i första GI etappen så kommer kroppen in i något som heter ketos. Man kan få huvudvärk, bli grinig och det är jag ju aldrig annars ;)! och glömsk .

Redan idag känns det bättre. Bara huvudet som inte riktigt hänger med.

Jag blev inspirerad av Lotta Bromé  när jag lyssnade på P 4. Och recepten hämtar vi nu ifrån den här boken.