Ja, så känner jag mig varje år vid den här tiden. Snuvad på vadå?
Jo, jag känner mig snuvad på den där timmen som försvann. Det känns som om –bara den hade funnits så skulle jag känna mig så mycket piggare idag ;). Jag förstår att så inte är fallet, men ibland vill man bara skylla på något och nu är det –den där timmen jag skyller på….
Igår morse steg jag upp långt före tuppen för 06.06 gick tåget till Växjö och en dag i plugget. Veckan innan hade föregåtts av den där vageln som hade fått nytt liv så att jag tillslut var tvungen att uppsöka min husläkare för att få meducin. Jag såg nämligen inget alls på det ena ögat. Vageln svällde över alla gränser…ojoj vad det var synd om mig!
Stressigt blev det, för jag hade en del att plugga in och skriva ner. Men det gick ju inte! Vad gör man då?? -Jo, inväntar att bli frisk tyckte min husläkare lugnt när jag desperat bedjande hörde mig för om hon inte hade en dunderkur av någon medicin som kunde ta bort svullnaden snabbt och effektivt.
Ögat blev bra efter någon dag så på fredags kvällen kunde jag både läsa och skriva ner det jag skulle.Lite sent men ändock!
Lördagen blev intensiv och intressant! Christian, vår lärare föreläste på förmiddagen, intressant! Eftermiddagen började med två redovisningar av rapporter som pågår, av de andra grupperna. Så var det vår tur! Vår fina power point hjälpte oss riktigt bra. Syften, metodval och tabeller…och resultat. Så var det över. Vi i vår grupp slängde oss över de sista minutrarna av dagens lektioner så att vi skulle hinna dela upp det sista innan vi åter skildes åt.
Klockan 21.54 anlände vårt tåg till Stockholms central, denna gången var vi med ;). Någon earth hour märkte vi inte av på vårt tåg. Alla lampor var tända men vi sov så sött ändå.
Idag har jag tagit det riktigt lugnt! Och för att förbereda mig inför nästa veckas fortsatta studier och rapport skrivande så har jag lagt alla papper i ordning. Det är bara att ta nya tag!
Å den där timmen jag precis som alla andra blev snuvad på inatt, den får vi ta igen i höst!
3 kommentarer:
Började läsa ditt inlägg med spänd förväntan... Ja, du vet väl vad??
Jo, om du var med denna gång el inte *gapskrattar*. Sorry har inte glömt... *fniss*.
Glad är jag för din skull att den elaka vageln äntligen börjar ge sig...
Stor varm kram
Ja, jag brukar också trösta mig med det... att vi får igen "den förlorade timmen" till hösten!
Varm kram...
Ps. Jag säger som dubbelörn... glad för din skull att vageln börjar ge sig!
Dubbelörnen & Elisabeth; Tjoho! Jag kom med tåget...man får glädjas åt allt! Ja den där timmen kommer ju tillbaks å då känns det väldigt bra. Men när timmarna inte riktigt vill räcka till så....
Ja det var en enveten vagel som ställde till det för mig. Men nu är den väck å det är sååå skönt!
Stora kramar!
Ewa
Skicka en kommentar