för utmärkelsen som jag har fått av Dig. Ojoj, jag blir lite blyg så där och tänker –men inte ska väl jag…men det värmer så gott. TACK igen!
Award for en bra bloggpersonlighet
Så här skriver Emmama om mig,
skriver eftertanksamma betraktelser samt kärleksförklaringar till lilla barnbarnet! Kram!
Jag skickar genast tillbaks den till Dig Emmama för att ditt sätt att skriva, varmt och personlig och med humor gör att jag gärna återvänder om och om igen.
Anne med bloggen Annesmat inspirerar hon mig i min matlagning med en aldrig sinande ström av läckra recept och fina bilder.
Camilla och Susanna mina goa fina döttrar som är två av min bästa vänner och som inspirerar mig på många vis. Tack!
Elisabeth Som skriver om vardagen under och efter makens insjuknande i Alzheimer med stora frontallobsskador. Livet är inte lätt när ens make och allra bästa vän finns men glömmer bort existensen av det liv som varit deras gemensamma under så många år. Sorgligt men otroligt välskrivet. Massor av hjärtekramar till dig Elisabeth!
Det är allt för just nu. Jag läser flera jättefina bloggar och ingen är glömd.
Men nu ska jag försöka fräscha upp mig! Det är fest på gång :)!
…igen.
5 kommentarer:
Och tack snälla du! :) Och fest IGEN! Ja är det helg så är det! :)
va roligt ;) Vilken härlig bild du har på prinssesan supersöt
Emmama; DDet är ju jag som ska tacka :). Ja som sagt är det helg så är det ;) och det är bra att få vila tankarna en smula efter allt plugg.
Kram
Monica; Ja visst är det! Man blir så glad! Prinsessan, ja hon é så fin :)
Kram
E
TACK för utmärkelsen, mamma! Nu kommer jag att gå omkring med ett stort leende hela dagen :-D
Vårt lilla Glitteröga ligger och sussar nu men hälsar givetvis till mormor med små blöta pussar!
Kram, Camilla
Men dumma mig! Ja, jag kan inte skriva annat! För jag var ju in och läste förut... satt nästan och rodnade över dina så så så fina ord om oss och vårt liv... tänkte att jag skulle rodna färdigt och så skulle jag skriva ett ödmjukt tack lite senare... och så... poff... borta med vinden!
Jag glömde det!
Du får aldrig tro att jag inte uppskattade din fina utmärkelse, för det gjorde jag verkligen, men det är så mycket som bara försvinner nu för tiden! (Som tex att jag måste sitta och dubbelkolla allt jag skriver för att jag hela tiden tappar bort ord här och där...!)
Så... ett mycket mycket ödmjukt tack, min vän! Tack för dina ord... och tack för att du finns!
Varm kram... alltid!
Skicka en kommentar