Så var det äntligen..

….dags för oss att resa vidare till vårt efterlängtade delmål, Anafora retreatgård som ligger mitt mellan Kairo och Alexandria. Vår goda vän M var redan där sedan en vecka. Hon hade under veckan arbetat som volontär och vi såg mycket fram emot att ses igen. Hon ville visa allt! Vi ville se allt!

Fantastiskt! Det är precis som vi tänkte oss och lite till. Men väldigt svårt att beskriva. Anafora behöver upplevas. – Det är som att komma hem!

Det är en så härlig känsla här, som om jag/ vi är efterlängtade. Här börjar vår upplevelse av det stora i det lilla och emellanåt är det precis tvärt om. Det är nu som tiden stannar av och som om den är oändlig.

Hit kan vem som helst komma oberoende av religion eller nation, men av dem som jobbar och bor här är de flesta kristna kopter. Anafora är en plats där människor möts och mår bra. Det finns en kyrka på gården, men du besöker den helt frivilligt. Här finns inga måsten. Anafora har inte  någon hemsida utan vetskapen om dess existens sprids från mun till mun.

Det var med tungt hjärta som vi efter två dygn lämnade Anafora. Alla stod på trappan och sjöng för oss och vinkade farväl och välkommen åter.