Å inte visste han..

..var han và!

Stegade ut för lite över en timme sedan i den rätt svala morgonluften. Egentligen det allra skönaste vädret för en promenad tycker jag. Även om det känns lite ruggigt först.

Precis när jag kommer ner på den större vägen nedanför oss, där man gjort en så kallad vägmidja så att bilar ska sakta in. Så ser jag en av de där riktigt långa bussarna komma körande, sakta...något tveksamt. Bussar om några, brukar ju gasa på för fullt. Precis när frampartiet är mitt i midjan så stannar han till. Tittar sig tveksamt omkring.

Jag hinner tänka
-han vet inte vart han ska nämen va!!..han tänker svänga in där..på den lilla lilla vägen med ytterligare en vägmidja. Han kommer att fastna i svängen..

Då ser han mig. Gör en frågande rörelse med händerna.

Jag gör en gest att att han ska köra vidare.
Han ler lättad.

-Och jag är glad att jag inte ska med denna morgonbuss idag. Med en chaufför som uppenbarligen inte riktigt vet vart han är och ska..