Sonen har aldrig varit intresserad av att resa iväg på äventyr som sina systrar. Han trivs här, där han är. Man är olika…
När han låg i lumpen och några av de andra killarna pratade om att åka iväg till tex. Afghanistan så lyssnade han, men tänkte inte på att åka iväg själv. Fredrik fick frågan redan då av befäl, men var inte intresserad. Grabbarna som snackade då är nog fortfarande kvar här hemma, alla får inte/ska inte åka, det beror på deras läggning inte på faran där nere.
Nu är läget så här. Han är arbetslös…vilket är rena mardrömmen för en stor stark kille som hellre än något annat vill jobba och som känner hur lätt det är att deppa ihop när han inte får något jobb fastän han har gått ut gymnasiet, gjort lumpen, jobbat och CVn ser bra ut.
Hur hösten kommer att se ut, ja…det dröjer ju ett bra tag innan han får reda på om han kommer in på någon av de program/kurser han har valt…
Med tanke på detta så kommer förfrågan i lite ny dager. Att jobba och få en inkomst är viktigt mycket viktigt, en inkomst som kan bli en grundplåt till något i framtiden. Man vill ju börja tänka på små och stora vuxensaker som att flytta hemifrån till exempel….
Forsättning följer…
3 kommentarer:
Okej, nu tycker jag att han ska åka!
Susanna; Mmmm
mam
Det är tuffa tider för unga männsikoe idag, jag hoppas dock att det vänder..men åka till Afgahanistan?? Nej.. som mamma.. nej..
Skicka en kommentar