Vuxenpoäng II

Jag sitter som sagt var just nu ute i trädgården och sträckläser Hypnotisören. Solen står lågt och ger ett mjukt och varmt sken över trädgården. Det känns som att sitta i ett varmare land och känslan av semester och ledighet letar sig in i mitt medvetande då jag då och då höjer blicken från bokens spänning och bara njuter av allt runt omkring mig. Alldeles strax kommer det att vara dags att gå in. Solen dalar snabbt den här tiden på året och det blir kyligare. Men jag vill fortsätta att låtsas att jag fortfarande har semester…

Fredrik kommer hem från jobbet ställer sig ute hos mig och berättar om dagen som fyllts på med nya jobberfarenheter. Uppgifter som skulle göras av andra…som slutat eller är på semester och som nu ligger och väntar på att bli uppklarade och som han inte ens vetat om, men som blir hans heta potatis Vi  pratar runt om det en stund och om mat…Han går in för att fixa i ordning melon, stekt halloumi och god Prosciutto middagen för dagen här hemma.

Det tystnar i köket och så går han förbi mig här ute, jag sliter min blick från boken….för andra gången den här veckan blir jag sittande med hakan hängande av förvåning….han, min älskade son har famnen full av nytvättade lakan som jag stoppade in i maskinen tidigare….och han hänger upp dom på torkvindan! Allt utan ett ord och jag låtsas som om jag ingenting ser…

–för det är ju precis det här han ska göra eller hur! Och som jag tjatat om att man gör när man är vuxen…

Och plötsligt så händer det! 

Halleluja!