Vart börjar..

..man berätta om en resa som varit helt fantastisk? Från början såklart säger du säkert. Och det finns en viss tanke om att det är så man ska göra. –Ta det ifrån början brukar vi ju säga om någon ska berätta något, för att man ska få en helhet för att man ska förstå. Men i mina tankar hoppar jag gärna över början för att det var bra me-en det var liksom inte det som var så speciellt.

Men å andra sidan så kanske det var så att det ändå var inledningen till allt. Som första kapitlet i en bok som man tragglar sig igenom och gärna vill avsluta direkt. Men om man då bara håller sig kvar så gör kapitel två att man sen inte kan släppa boken förrän sista ordet är läst. Då önskar man att boken hade en uppföljare eller 300 sidor till, man vill att den ska vara för evigt!.

Under den här resan så sa jag ordet -synkronisitet fler gånger än jag har gjort någonsin tidigare. Det var magiskt så mycket som passade in på just det ordet under vår resa.

Vår resa började i Kairo med dess myller av människor. Jag fick en enorm Indien dejavù. En stad som aldrig sover. Där bilar tutar för att de har en tuta och därför behöver man använda den. Där en taxiresa får en att känna det som om man är mitt inne i en actionrulle. Det går otroligt fort!  Med omkörningar som får en att hissna. Samtidigt är det ett bra sätt att se staden på. Framför allt när det är köer och det är det. Då är det riktigt underhållande att se sig omkring. De otroligt fullastade små pickuperna. Med flak lastade högt-högt med tomater, vitlök eller varför inte fotöljer eller madrasser och högst där uppe kan det sitta en person!

En person berättade för oss att det varje dag åker ut från Kairo cirka 6 miljoner människor! Det är som om så gott som alla Svenskar skulle lämna landet var dag….