Maxpuls!

Nu äntligen har jag fått till det där som jag trodde att jag skulle fixa redan i januari. Med hjälp av en PT på gymmet ska det nu bli andra bullar.

Att börja jobba heltid och börja träna några dagar i veckan samtidigt..eller inte samtidigt-samtidigt. Men att gå till gymmet efter arbetsdagens slut, några dagar i veckan. Det var mitt eget mål, något som jag såå gärna ville. Behöver stärka upp kroppen, musklerna är väck och även en viss del av kondisen som jag hade förr.

Att det inte skulle funka hade jag väl kunnat räkna ut själv. Att vilja och fakta inte hänger ihop helt och hållet, det har jag ju märkt efter min utbrändhetsperiod och att jag inte fattar det har jag också märkt ;). Men ignorerar gång på gång. Kanske inte underligt att jag är en utbrändhetstyp..eller!?

Nåja idag var den stora dagen inne. Jag har valt PT person med omsorg, en tjej som jag tror passar mig som handen i handsken. Jag fick på mig pulsbandet och började gå sen springa sen gå sen springa på bandet. När jag var svettig och dan så gick vi vidare och jag gjorde de allra simplaste övningar som ska stärka kroppen….och jag känner av ett litet parti på baksidan av låren som jag inte visste att jag hade! Ajaj! Men med ett stort leende ändå, jag är så glad att jag är på gång, det får göra ont, jag får väl lägga mig i bastun den har ju hjälpt mig förut när jag hade ont i kroppen av helt andra skäl än träning.

Jag har som mål att orka springa några kilometer, just nu orkar jag knappt springa några minuter ens …i mitt inre tänk är en mil målet. Men jag blundar för det och håller för öronen, för nu måste jag inse att det är två steg fram och tre steg bakåt. Tills det bara blir framåt-framåt.

Wish me good luck!