Under hela våren har jag haft hand om läsvilan för fjorton fyraåringar på min förskola.
Från att dom i början nästan inte kunde ligga stilla till nu då dom lyssnar med stora öron, man nästan känner hur dom sörplar i sig alla berättelser är det milsvidd skillnad. Det jag berättade i början av terminen för barnen var att de inte fick se bilderna när jag berättade under vilan därför att det är så många barn. Efter det frågade de precis varje dag i flera veckor om de fick se bilderna. Allt för att få bekräftat att –nej inga bilder när vi är så många.
Sen följde en lång tid då de frågade efter intressanta ord som jag läste i boken. – vad är promenad? –vad är kroksabel? Vad är höjdrädd? Förklaringarna ökar banens ordförståelse, det är så bra med frågor!
Sen lite mer än två månader tillbaka så läser vi kapitelböcker. Jag är helt fascinerad över att barnen lyssnar så aktivt. Nu har de varje dag en fröjdefull läs upplevelsestund. Och jag likaså för jag älskar att läsa för dem.
Idag när jag läste avbröt en liten sömnig pojke mig med orden
- Ewa, du är en väldigt bra läsare…
Jag fick tårar i ögonen och en klump av tårarna även i halsen. Jag sa –tack, tack, tusen tack söta du.
Han plirad med sina glada trötta ögon och la sig tillrätta på kudden igen för att höra fortsättningen på sagan. :)
2 kommentarer:
det måste ha värmt , barn er så ärliga ;)
Monica; Ja jag blev nästan gråtfärdig. Och tänk att han var bara fyra år och ger en vuxen beröm! Fantastiskt!
Skicka en kommentar