110110

Idag var första arbetsdagen på det nya året. Första arbetsdagen på ett år som ska bli magiskt. Ett nytt år med nya möjligheter. För mig ska året fyllas med en blandning av utmaningar och vila, mycket glädje och fantastiska möten. En blandning av vardag och fest i stort och i smått. Reflektionstid och tid till eftertanke, en hel massa skrivande.

Det var en intensiv start på arbetsåret, då vi hade fullt schema från start till mål. Förskolan var stängd och vi utvärderade det som har varit och tog sikte på den nya terminen som ligger framför oss. Det var fantastiskt roligt att träffa kollegor. Jag hinner höra om hur de flesta har haft det under ledigheten, vi kramas och är glada att ses igen.

Men mest är det skrivaskriva och diskutera som gäller idag  -hur blev det som vi planerade i höstas? –vad var bra? –hur går vi vidare? Det är riktigt roligt! Jag och min kollega känner båda –Åh så mycket barnen har lärt sig under deras första termin på förskolan. Fantastiskt! Tänk nu kan dom gå, ja dom springer faktiskt! Och några har börjat bygga meningar och fyller i när vi läser sagor. Några har till och med börjat hjälpa till när vi räknar hur många barn som sitter i samlingsringen.

I morse när jag packade min ryggsäck med dator, anteckningsblock och pennor så la jag ner mina träningskläder. Jag vet att jag brukar vara rejält trött efter en intensiv planeringsdag, så trött så jag brukar lyda minsta motståndets lag och gå hem och vila. Erfarenheten efter framförallt höstens träning är att det är helt perfekt med ett  träningspass efter jobbet, för då tömmer jag huvudet och blir piggare. Så någonstans där denna tidiga morgonen, tänkte jag utmana mig själv.

Det är flera veckor sedan jag tränade, jag fick en rejäl influensa som jag inte har berört här alls. Sen kom julen och då var det annat på schemat…kanske skulle jag gå på löpbandet i alla fall. Jag behöver komma igång igen, så det finns egentligen inget att vänta på..men när jag inte har tränat på länge såååå

Jag gick till gymet fortfarande med tanken att gå på löpbandet, bli lite svettig å sen gå hem…Når jag kommer dit så står världens finaste personliga tränare Camilla där. Hon är alltid smittsamt pigg!

–Hej! Ska du med på spinningpasset som börjar strax? Jag ska här inte rabbla alla negativa tankar jag tänkte om min ork och så vidare. Utan bara berätta att jag rätt snabbt sa –JA! För ska jag ha kondis  förändring så gäller det att ha mest ork mentalt nu så här i början. För får kroppen välja så…ja då hade det blivit luffs på bandet som sagt. och med tanke på det jag skrev tidigare, Tankar om träning och spinning så kan jag nu efter dagens pass säga åtminstone till mig själv.- Man behöver inte invänta bättre kondis för att våga prova på. Det var jobbigt! Men det var kul! Och jag kommer igen Camilla!

Nu ska jag skutta in i bastun, bäst att ta hand om musklerna så att jag kommer upp ur sängen i morgonbitti