Vi tar farväl av våra guider och killarna som tagit hand om kameler och vår packning genom att bjuda dem på en god lunch på Sheik mousa. Det känns konstigt att det nu är över.
All vår packning lastas in i en minibuss och vi åker ner mot vårt nästa mål Basata ecolodge. Tyvärr är hemsidan ännu ej bra.
Det är ett paradis av sand och saltvatten där man kan snorkla och se den mest fantastiska undervattensvärld. Om man vill kan man övernatta i vasshyddor vid vattenbrynet eller hyra ett litet hus för en liten slant. Här sköter man sig själv. Allt du vill äta och dricka finns, du tar det du behöver och skriver upp på din egen lista. Betalar allt gör du när du sen åker hem igen. Frukost och lunch tillreder du själv utav det du köper där eller eget som du har med dig. Du diskar din egen disk. Här finns ett bageri där du kan köpa pizza och bröd och kakor. På kvällen så serveras en egyptisk måltid som varannan kväll består av nyfångad fisk eller ett vegetariskt alternativ.
Ett perfekt ställe att åka till om du inte vill vara vid en vanlig turist anläggning utan mer fri, leva campingliv. Kan tänka mig att det är ett skönt ställe att ta in på om du kommer direkt från ditt stressiga arbetsliv här i Sverige och bara vill vara.
För oss, mig & Crister blev det inte riktigt så. Vi kände att vi hade levt ett så avstressat liv i bergen att det här inte var nästa och bästa steget innan hemresan för oss. Och att vara två dygn i Kairo som final…neej, no way! Vi ville tillbaks till Anafora, där vi började. Det skulle vara bäst för oss. När vi pratade med vännerna S & M så visade det sig att de hade samma tankar.
Sagt och gjort, dagen därpå tog vi en minibuss till Anafora. De hade två enkelrum och ett dubbelrum kvar, vi var varmt välkomna!
Efter en helt galen taxiresa på cirka 10 timmar så nådde vi tillslut vårt mål och blev så fint mottagna. Sköna dagar med god mat, fina samtal och russinrensning avlöste varandra till det var dags för hemresa.
En fantastiskt härlig, otroligt underbar upplevelseresa på alla plan har vi haft. Vi har ännu inte riktigt kommit hem :). Eller så är det så att vi är hemma mer än någonsin tidigare….
شكر = šukr
2 kommentarer:
Tänker sätta mig här någon kväll, och följa med på din resa! Nu orkar jag bara läsa lite här och där... men åh, vad jag tycker du är bara för... ja, jag hittar inte ens någe bra ord för hur glad jag blir att jag nu, genom dig, kan få resa lite också.
Läser också om din mamma... om att hålla sig kvar... och det är märkligt hur man genom någons ord nästan kan se och känna hur någons varma personlighet vandrat vidare till nästa generation. Jag förstår varifrån du kommer... jag läste det mellan raderna. Å än om situationen är den sorgligaste, så var det en gåva att få läsa...
Varm godnattkram...
Elisabeth; Du vet ju om att du var med mig på resan...eller hur?! Du skriver så fint och så vackert, jag blir så glad. Läs när du vill och har tid.
Hjärtekramar till dig
Ewa
Skicka en kommentar