Om att höra fel x3

Ibland hör jag riktigt fel och märker det. Då kan det rättas till och man skrattar gott åt det man trodde att man hörde. Men tänk de gånger då det inte blir tillrättalagt och rykten kan börja gå runt som är helt osanna….

På den tiden då det var nytt med ordet sambo så träffade min mamma en väninna som hon inte träffat på länge. Mitt bland alla människor och höga röster på en tillställning pratade de kort om ditt och datt. Så vänder sig väninnan om mot en man som kommer gående mot dem och säger något som min mamma felhör.

–Det här är min sängbo!

Min mamma som alltid var snabb i repliken svarade – Ja särbo och sambo har jag hört talas om men sängbo har jag aldrig hört, det var nått nytt. Måste vara både trevligt och praktiskt!

Det skratt som följer på det tar nästan inte slut och när mamma förstå att hon hörde fel så skrattade hon precis lika mycket som de övriga. Det blir hemma hos oss ett nyord  som används både nu och då.

För någon månad sedan hade vi gamla goda vänner med två av barnen som är i sonens ålder på besök. Det är länge sedan vi setts, vi åt och drack gott och har mycket att ta igen och vi pratar så vi blir ömma i käkarna. Av någon anledning som jag just nu inte kan komma på så sa jag att jag gillade serien Zits. Jag ser hur hela familjen höjer ögonbrynen de hajar till liksom men jag förstår inte riktigt just då.  Något senare fattar jag/vi att de hört Slitz och då bryter största skrattsalvorna ut. Tror att de liksom blev lite lättade också ;).

Förra veckan var maken och jag inne på stan vi skulle kolla på maran. Men innan loppet startade så gick vi in på sonens arbetsplats för att stämma av en tid då maken och sonen skulle köra hans möbler från punkt a till b. Han jobbar på en databutik. När vi ska gå så säger sonen

- mamma, den här datorn skulle du gilla!

Han visar mig en liten guldfärgad läckerbit och fortsätter med att säga och det är då jag hör fel

- det är en designad tantdator

Jag hinner tänka en hel del som Men inte säger väl min son så till kvinnor i min ålder, då får han ju en smäll av handväskan och kommer aldrig sälja något mer. Jag harklar mig och säger lite småleende till honom.

- Men inte säger väl du så till de kvinnor du ska sälja en dator till…det är rätt okej att du säger det till mig (not!!)  men….

Mer hinner jag inte säga förrän jag ser sonens förvånade och icke förstående min.

- Mamma! Det är en designer som designat datorn hon heter Vivienne Tam

Häpp!!