Med gräs mellan tårna

Ett oplanerat sommarblogguppehåll blev det i år. Dagarna utan skrivande här har gått i varandra, allt annat har fått ta mer plats och det har känts helt ok. Sol, sommar och fritid ska ta massor av plats när den äntligen är här.

På kursen som jag gått under våren på universitetet fick jag betyget B, vilket är jättebra + fina ord på vägen av läraren som läst min examination. Det värmde gott! Flera saker avslutades och färdigställdes inför hösten på jobbet veckorna innan semestern. Tempot gick snarare uppåt än nedåt så som det gjorde förr strax innan semestern.

Vi har varit på resande fot en stor del av vår semester. Njutit tillsammans med familjen i Helsingborg, Köpenhamn och Norrbotten och nu landat här hemma.

Det som jag är väldigt glad över är att jag har lyckats hålla igång träningen trots ledigheten. Det har inte fungerat så bra förr. Den finns där nu inuti mig som en vana..kan inte låta bli. Känner mig så glad över att jag varit så envis och att Camilla har inspirerat mig så mycket. Att få igång löpningen har ju varit mitt mål från dag ett på gymet, sen har träningen där ibland fått mig att glömma just det målet. Jag tycker ju att det är så skönt att känna hur styrkan växer i mina muskler. Den bonusen ger mig värsta kicken!

Maken och jag har försökt att få till en löprunda var annan dag under semestern. Jag inväntar fortfarande den där flow känslan som jag hade en gång för lääänge sen när jag löptränade riktigt mycket. Jag är glad för att jag vet hur det kan kännas när man bara springer på, när andningen är på plats och benen matar på steg på steg på steg… Så har det inte blivit ännu kan jag säga. Jag inväntar fortfarande the magic moment –plötsligt händer det! har jag hört. Men inte för mig, det är fortfarande hur tungt som helst. Men jag matar på och behöver inte stanna för att få luft längre, jag tar korta steg, springer långsamt och bara så länge att det känns bra…vissa kallar det för att gå snabbt…. Trots att det inte känns helt ok inuti mig, jag vill springa med långa kliv, vinden i håret, snabbt! Hahaha!

 

När jag så hittade den här godisbiten uppe i norr så blev jag nästan barnsligt glad. Det är ett kettlebellklot. Man kan hitta dem på så gott som alla sportbutiker, men jag har aldrig sett en så här fint orange klot tidigare. Jag gick med ett stort och brett leende ut ur butiken med klotet i hampan. Nu springer jag min runda och tränar sedan med klotet. Det är så roligt! Yihaa!