..jaa, så skönt det är!
Min kur med penicillin är över och jag känner mig äntligen pigg igen. De första dagarna var katastrof! Trött trots att jag sov, jag vaknade mitt i natten och var sååå otroligt trött men kunde inte somna om på ett tag för hjärnan var på full speed. Jag minns att jag tänkte -men låt mig somna NU…Jag tänker att det berodde på medicinen. Men nu är det bra igen så jag ska bara njuta!
För lite mer än en vecka sedan så var det en jätteintressant artikel och rätt läskig också i SvD om socker och fett. Om du inte har läst den, gör det! När jag läste den kom jag att tänka på just det här inlägget Om den största hälsovinsten inne hos Susanna. Slutorden har fastnat i mitt huvud förmodligen, för att jag själv har tänkt liknande under den tid som jag strävade mig ut ur min utbrändhet
Så varje gång det känns lite motigt att snöra på mig löparskorna så tänker jag att det utöver att hjälpa mig komma i de fina kjolarna och hjälper mig orka allt jag vill orka idag, även ger mig lite mer tid att leva. Det är inte illa!
4 kommentarer:
Ja, det där kan man aldrig läsa tillräckligt mycket av. Självklart är det att man blir beroende...känner väl till det själv.
När jag har uppehåll från allt vad sötsaker heter tar det en vecka innan jag har vant mig...och stundtals kan även rena abstinensbesvär uppstå....tur att det finns yoghurt:)
Ha en finfin dag!
Karin i novembermörkret
Vad skönt att du mår bättre nu!
Och det där med sötsaker.... Jag har ibland uppehåll när jag inte äter så mycket sött, och under dem blir jag faktiskt oftast MINDRE sugen också. Men inte förrän efter ett tag.
Kramar och hoppas helgen blir bra!
Karin; Visst är det så! Jag vet också om att jag är beroende av framför allt sött. Men när jag läste artikeln så kändes det rätt så läskigt. Jaa, abstinensbevär visst!!!
Hjälper yoghurt? Vore bra i så fall.
En finfin dag till dig med!
Saltis; Ja, jag är frisk! Det är skönt. Jag vill ändå ibland skriva om det som var för att inte glömma och vara tacksam. Kanske finns det någon därute som är där jag var, bra att veta att man kan komma igen :0)
Mmm samma sak har jag märkt, men först den förfärliga abstinensen...
Kramar till dig med!
Skicka en kommentar